År 1997 var antalet elever som tog examen från barn och fritidsprogrammet åtta procent, år
2003 hade siffran sjunkit till 4,4 procent. Det framgick på ett seminarium där LO
presenterade rapporten ”Hur står det till med yrkesutbildningarna i skolan”. Ytterligare ett
problem är att en alltför stor andel på de yrkesförberedande programmen inte lyckas slutföra
sina studier inom fyra år. På vårdsidan är siffran nästan 30 procent.

Ulla Lindqvist, LO:s andre vice ordförande, sade att det kommer att finnas ett mycket stort
behov av arbetskraft inom industrin och i servicesektorn, men att det måste finnas en balans
mellan arbetskraft och utbildning. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer, kommer behovet av
omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen öka på grund av stora pensionsavgångar.
Samtidigt bedöms tillgången på personal minska när få nyutexamineras till yrket.

Annelie Hellander, företräder en ny enhet på kommunal som ägnar sig åt
omvärldsbevakning. Hon anser att det ställs mycket höga krav på vården.

– Vi kräver inte bara av personalen vad de skall göra, utan också hur de skall göra det. I
vårdutbildningen krävs det en personlig mognad i kombination av praktisk och teoretisk
kunskap och mycket av detta har vi haft svårt att fånga upp i utbildningen, säger hon.

Hur man skall komma tillrätta med obalansen mellan utbildningar och vad som efterfrågas
på arbetsmarknaden var det ingen som hade något konkret svar på. Ett sätt kan vara mer
regional samverkan för att höja kvalitén inom den yrkesförberedande utbildningen.

Skolminister Ibrahim Baylan som deltog i seminariets avslutande paneldebatt, sade att han
kände sig lugn inför framtiden och pekade på att 80 procent av alla ungdomar över 25 år har
en gymnasieutbildning. Detta beroende på möjligheten att senare i livet kunna läsa in
gymnasiebehörighet på komvux och folkhögskola.