Under våren frågade vi 374 barnskötare hur mycket mer resurser som behövs för att ge personalen möjlighet att bedriva bra verksamhet.

De tillfrågade är slumpivs utvalda fackliga ombud på förskolor i 21 kommuner landet runt. Nästan två tredjedelar svarade. Många rådgjorde först med sina arbetskamrater.

I enkäten till barnskötarna ställde vi följande tre kvalitetskrav på vad ”bra verksamhet” är:

1 Du kan själv tänka dig att ha barn där och vara nöjd.

2 Du kan vid arbetsdagens slut lämna jobbet nöjd med att du utan stress har hunnit med det barnen behöver.

3 Du kan rekommendera dotter/son/vän att börja jobba där.

Nästan alla som svarat anser att det behövs fler barnskötare/förskollärare för att nå upp och över den kvalitetsribban.

Mindre grupper: Barnskötarna anser att barngrupperna måste bli mindre. Högst 12 barn i småbarnsgrupper och 15 i grupper med äldre barn, är en åsikt som återkommer ofta. Barnskötare som jobbat länge inom barnomsorgen minns då barngrupperna hade den storleken.

Man säger att det behövs 24 procent fler barnskötare/förskollärare för att kunna minska barngrupperna med 3-4 barn.

Det är ett genomsnitt uträknat på svaren från samtliga kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna är små. Resultaten från nästan alla ligger mellan 22 och 26 procent.

Barnskötarna som besvarat enkäten jobbar på förskolor med sammanlagt 13 774 inskrivna barn. Deras besked är att det där behövs 563 fler barnskötare/förskollärare.

Att i hela landet öka personaltätheten i den omfattningen kräver 13 500 fler barnskötare/förskollärare.

Kostnad: 4,5 miljarder kronor per år.

Högre löner: De flesta anser att högre löner krävs för att tillräckligt många utbildade ska kunna rekryteras. I genomsnitt 2 200 kronor mer i månaden behövs, anser barnskötarna. Kraven går från 1 000 kronor till 3 400 kronor, men väldigt många har angett en siffra nära genomsnittet.

Löneökningar i hela landet på den nivån skulle kosta cirka 1 miljard per år.

Till det kommer säkert också lönekrav från förskollärarna som har låg lön i förhållande till andra högskoleutbildade grupper.

Kostnad: Cirka 1 miljard per år.

Större lokaler: Barngrupperna har under åren vuxit, i lokaler som är anpassade till färre barn. Behovet av större lokaler är enligt enkätsvaren 20-30 procent.

Att utöka med 25 procent kostar minst
1 miljard.

Kostnad: minst 1 miljard per år.

Mer material: Även på allt annat har många förskolor tvingats skära ner. Det är resurserna till material, leksaker, pengar till utflykter med mera. Svaren från barnskötarna visar att det krävs minst 1 miljard kronor mer per år — 30-40 procent.

Kostnad: Minst 1 miljard per år.

Sammanlagt skulle det alltså idag behövas minst ytterligare 7,5 miljarder till förskolan.

Det skulle bli kostnaden för kommunerna. De kan höja kommunalskatten eller prioritera om så att förskolan får mer pengar. Men många kommuner går med ekonomiska underskott.

Staten bär ett stort ansvar, eftersom underskottet i mångt och mycket är ett arv från 90-talets statliga svångremspolitik. Enligt Kommunförbundet har statens bidrag till kommunerna sedan 1993 urholkats med 13 miljarder — vilket motsvarar 40 000 färre jobb inom skola, vård och omsorg.

Behovet av 7,5 miljarder till är bruttokostnad. Netto är kostnaden för stat och kommun lägre. Ty en satsning på förskolan ger också besparingar och inkomster för samhället:

• Lägre sjukskrivningskostnader

• Bättre start i livet för barnen

• Högre skatteinkomster — moms, inkomstskatt, arbetsgivaravgifter

• Ekonomisk stimulans av hela ekonomin.

Så mycket är 7,5 miljarder

• 1,9 procent av företagsvinsterna
i Sverige.

• 0,6 procent av skatterna i Sverige.

• 1,5 procent av kommunernas/
landstingens utgifter.