År 2000 anmäldes 319 fall, 2003 registrerades 547 fall. Fram till juli i år har redan 370 fall anmälts.

I Stockholms län är ökningen större än i övriga landet. I juli 2004 fanns 166 fall registrerade, vilket är lika många som anmäldes under hela 2001 i Stockholm.

En orsak till ökningen är att många gamla människor vandrar fram och tillbaka mellan kommunala boendeformer och sjukvården. Det tror Mikael Stenhem, läkare inom infektionsepidemiologi på Smittskyddsinstitutet (SMI).

– Man måste se över hygienrutinerna i dessa fall. De kunskaper som finns om smittspridning tycks inte underhållas i den pressade situation som sjuk- och åldringsvården befinner sig i, säger han.

En nationell arbetsgrupp började i mars att sammanställa kunskaper om vårdhygien. Tanken är att man ska ta fram en handledning för hygienfrågor inom äldreomsorgen med riktlinjer att arbeta efter.

Kerstin Mannerquist är hygiensjuksköterska på Smittskyddsinstitutet och representant i arbetsgruppen. Hon beskriver spridningen av resistenta bakterier som en ”tickande bomb” och tycker det är viktigt att olika myndigheter och intressenter samverkar för att förhindra smittspridning.

– Kunskaper om att smitta sprids till exempel via kläder måste nå ut till dem som jobbar inom hemtjänsten och på servicehusen, säger hon.

Justin Rupia från Kommunals branschråd för äldreomsorg ser ett stort behov av att ge de anställda inom vården ökad kunskap.

– Det ger dem också kraft att ställa krav på arbetsgivaren. Om jag som vårdbiträde vet att skyddskläder är viktiga för att förhindra smittspridning är det lättare att kräva att sådana finns på arbetsplatsen, konstaterar han.

Den nationella arbetsgruppen består av representanter från Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Kommunal, Sveriges tvätteriförbund och Vårdförbundet. Deras arbete beräknas vara färdigt omkring årsskiftet.