Kaffe, te, kakao, bananer och fotbollar går numera att köpa med gott samvete i Sverige. Rättvisemärkta produkter finns i sexton länder i Europa, Nordamerika och Japan. De flesta länder har fler produkter än vad som finns på den svenska marknaden, till exempel honung, citrusfrukter, vin, snittblommor, juice, socker och ris.

Märkningen ska garantera sociala och mänskliga rättigheter för dem som producerar dessa varor. Konkret innebär det att barnarbete och diskriminering är förbjudet. Arbetstagarna ska få drägligt betalt så att deras barn kan gå i skolan och inte behöva arbeta. Beslut ska tas gemensamt och öppet på arbetsplatsen och de anställda ska ha rätt att organisera sig fackligt.
Självklara krav för fackföreningsrörelsen.

Trots det visar Kommunalarbetarens rundringning att endast 13 av samtliga 60 fackförbund inom LO, TCO och SACO använder rättvisemärkta produkter på förbundskontoren. Inom LO ser det ljusast ut. Hälften av LO-förbunden ställer krav på att främst kaffet ska vara rättvisemärkt. Kommunal, som organiserar lantarbetare, ligger just nu i startgroparna för att köpa in rättvisemärkt kaffe på förbundskontoret. Men det har gått långsamt.

– Inköparna har jobbat länge med vår leverantör. Men det är först nu leverantören har ett rättvisemärkt kaffe att erbjuda. Att byta leverantör har visat sig bli för dyrt. Men nu lovar jag att vi omedelbart ska komma igång med det, säger Evy Eriksson förbundssekreterare på Kommunal.

Bland TCO är det fyra förbund som använder rättvisemärkta produkter, hos akademikerna är det ett: tandläkarförbundet. Men Alice Bah Kuhnke, blivande generalsekreterare för Rättvisemärkt, är självkritisk och tror inte fackförbunden skiljer sig nämnvärt från andra delar av samhället.

– Jag är övertygad om att det handlar om bristande kunskaper. Det beror inte på ren illvilja utan bristen på information från vår sida. Rättvismärkt har haft otroligt små resurser. Nu känner jag att vi har samlat krafter och bättre kan ta till vara våra medlemsorganisationer, till exempel LO. Internationell solidaritet finns ju med i LO-förbundens stadgar och jag tror medlemmarna är intresserade, säger hon.

Att förbunden inte känner till rättvisemärkt är också det vanligaste argumentet visar Kommunalarbetarens rundringning. Ett annat vanligt argument är att rättvisemärkt kaffe smakar sämre än ”vanligt kaffe”.

– Det är en fördom och jag utmanar gärna dem som hävdar det med blindtester, säger Alice Bah Kuhnke. Det är ett krav att produkterna ska hålla hög kvalitet. Dessutom finns det idag rättvisemärkt kaffe hos flera fabrikat, och i stort sett för alla smaker.

Blindtestet är redan gjort på ett förbund. Stefan Söderberg ansvarar för inköp på Byggnads. De provade ett rättvisemärkt kaffe men personalen gillade inte smaken.

– Nu har jag provat en ny sort som jag bara hällde ner i automaten utan att säga något. Det är inte en enda som klagat, säger han.

Ett tredje argument mot rättvisemärkta produkter är att det är dyrt. Priserna ligger mellan 5 — 50 procent över priset på varor som inte är rättvisemärkta. Samtidigt är det är svårt att generalisera eftersom världsmarknadspriserna svajar. I mitten av 90-talet var priset på kaffe högt, då var prisskillnaden inte lika stor som den är idag. Då fick också kaffebönderna se mer av pengarna. Sedan dess har kaffepriset bara sjunkit och idag är skillnaden stor. För ett paket traditionellt kaffe går cirka sex kronor till den som odlar det. För ett paket rättvisemärkt kaffe går närmare femton kronor till kaffebonden.

– Vi i väst har vant oss att kunna köpa allt billigare varor. Men det är en ohållbar ekvation. Kaffepriserna är ju i stort sett dumpade nu. Arbetarna i utvecklingsländer måste få skäligt betalt, och ska det vara rättvist blir det något dyrare. Blir vi bättre på att informera om rättigheterna bakom märkningen, tror jag trycket från konsumenterna ökar. Då kommer fler företag vilja erbjuda rättvisemärkta produkter, säger Alice Bah Kuhnke.

Fakta Rättvisemärkt:

Rättvisemärkt Sverige AB består av en förening och ett bolag. Föreningen har 20 medlemsorganisationer, däribland LO. Bolaget ägs av LO och Svenska kyrkan och det är bolaget som utfärdar licenser för rättvisemärkt i Sverige. Licensen för kaffe kostar 70 öre per halvt kilo kaffe för företaget.

Svenska Rättvisemärkt är en systerorganisation till FLO, Fair Trade Labelling Organizations International. Över hela världen finns det 352 rättvismärkta producenter i 45 olika länder. Det innebär att cirka 800 000 familjer arbetar under mer rättvisa förhållanden, enligt FLOs egna siffror. Rättvisemärkta varor finns i de flesta ICA-, COOP-, Hemköp- och Världsbutiker.

Kriterier och kontroller:

Svenska kriterier finns än så länge för kaffe, kakao, te och bananer. Producenten kontrolleras en gång om året av representanter från FLO. Dessutom ska producenten själv lämna in en skriftlig rapport var tredje månad. Kontrollerna finansieras av medlemsorganisationerna i respektive land. Kriterierna för kaffe, kakao, te och bananer ser olika ut eftersom förhållandena skiljer sig så pass mycket, beroende på vilken produkt det gäller. För mer information gå in på www.rattvisemarkt.se

För alla produkter gäller dock:

– Inget barnarbete får förekomma (man följer ILO-konvention 138 där barn är under 15)

– Anställda ska få skäligt betalt

– Rätten för de anställda att organisera sig fackligt

– Politisk, rasbetingad, religiös eller sexuell diskriminering får inte förekomma

Så svarade förbunden:

LO

Ja:

Byggnadsarbetarförbundet

Grafiska förbundet/Mediefacket

Hotell och restaurangfacket

Industrifacket

Metall

Pappers

Skogs- och Träfacket

Transportarbetarförbundet

Nej:

Elektrikerförbundet

Fastighetsanställdas Förbund

Handelsanställdas Förbund

Livsmedelsarbetarförbundet

Musikerförbundet

Målareförbundet

SEKO

På gång:

Kommunal

TCO:

Ja:

DOFF

SKTF

Vårdförbundet

Nej:

Farmaciförbundet

Finansförbundet

Försvarsförbundet

FTF

HTF

Journalistförbundet

Lärarförbundet

Polisförbundet

SFHL

Sif

SLF

ST

SYMF

Teaterförbundet

Tull-Kust

SACO

Ja:

Tandläkarförbundet

Nej:

SFBF (Sveriges fartygsbefälförening)

Skogsakademikerna

Skolledarna

Lärarnas Riksförbund

Psykologförbundet

Agrifack

Akademikerförbundet SSR

Civilekonomerna

Civilingenjörsförbundet

DIK-förbundet

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA

Ingenjörsförbundet

Jusek

Kyrkans Akademikerförbund

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Naturvetareförbundet

Officersförbundet

SACO-förbundet Trafik och Järnväg, TJ

SRAT

Sveriges Arkitekter

Farmacevtförbundet

Läkarförbundet

Reservofficersförbund, SROF

Universitetslärarförbund, SULF

Veterinärförbundet