Statsvetarna Fredrik Lann och Jerker Thorsell undersökte upphandlingen i 15 slumpvis utvalda kommuner. I mer än hälften av kommunerna fanns en vilja att arbeta mer aktivt än idag med att ta sociala och etiska hänsyn i upphandlingen. Men den andra hälften har avfärdat idén för att de anser det vara för svårt, för att de inte tror på idén eller för att de inte känner till diskussionen.

Ofta tror upphandlare och politiker att de har mindre utrymme att ställa krav än de faktiskt har, säger Fredrik Lann, och det är den egna LOU, Lagen om offentlig upphandling, man tror ger restriktioner, inte EU:s lagstiftning.

Begreppet ”sociala krav” handlar om två saker, fortsätter han. Det ena rör upphandling av varor. Köper kommunerna varor från företag som utnyttjar arbetskraft på ett hänsynslöst sätt i fattiga länder?
Det andra rör tjänsteupphandling inom landet, att man t ex kontrollerar att företag inte använder svart arbetskraft.

Kommunerna har kommit längre när det gäller att ställa miljökrav i sin upphandling, eller ha det i sin miljöpolicy, det gäller praktiskt taget alla. Då använder sig en del av ”Västernorrlandspärmen”, som skapades av Kommunförbundet i Västernorrland, eller av EKU-verktyget som är en Internetbaserad databas med förslag till miljökriterier.

På miljösidan finns verktyg, även om de behöver förbättras. Men när det gäller sociala och etiska aspekter behöver kommunerna få stöd att hitta kriterier, hur kraven kan formuleras, säger Fredrik Lann. Facket skulle också kunna hjälpa till med att ta fram verktyg.

Tillsammans med Jerker Thorsell tänker han nu gå vidare och granska landstingens upphandling. Sen planerar de att skriva en bok om kommunernas och landstingens möjlighet att påverka utvecklingen genom att använda sin konsumentmakt.