Året då kvaliteten skrotades för meningslöst våld

genom destruktivt uppror för förstörelsens egen skull

sade Ingmar Bergman, att det utom Sverige bara var i Kina

som studenter och elever angrep sina egna lärare.

Kulturrevolutionen i Kina förstörde definitivt Kinas mångtusenåriga kultur,

och i Sverige fick ingenting vara fint längre.

Skådespelare tvingades i exil från sina egna teatrar,

och hade man inte rätt ideologi var man automatiskt svartlistad,

uträknad, utesluten, dödförklarad politiskt och kulturellt.

Vi har aldrig hämtat oss från traumat.

Kvaliteten har aldrig fått komma tillbaka.

All kulturell finhet är fortfarande bannlyst och tabu,

förvisad till Sibirien som icke önskvärd,

och har sedan dess fått kämpa för att överleva åtminstone i underjorden,

den första kretsen kallad Limbo

där de kulturella traditionalisterna förblir lika trogna

som de grekiska filosoferna från det fallna Hellas dagar.