Förskolepersonalen tycker att läroplanen har gett deras yrke högre status. Den har också varit ett bra stöd i det pedagogiska arbetet. Mottagandet av läroplanen för förskolan har överhuvudtaget varit positiv både bland personal, chefer och förvaltningsledning.

Men Skolverkets utvärdering visar på en förskola där utvecklingen går mot sämre resursfördelning och stora skillnader mellan ekonomisk rika och fattiga områden.

De stora ekonomiska besparingarna har påverkat förskolan negativt. Barngruppernas storlek bestäms utifrån kommuners ekonomi och inte efter det faktiska behovet som finns på olika förskolor.

Barngruppernas storlek har ökat under hela 1990-talet och stannat på en historisk sett hög nivå, står det i rapporten. Samtidigt har andelen barn med särskilda behov blivit fler i storstadsområden och i områden som är ekonomisk fattiga.

En misstolkning av läroplanen är att barnen har börjat dokumenteras i en utsträckning som inte är meningen. I det avseendet har förskolan börjat närma sig grundskolan. Därmed riskerar den svenska förskolan att förlora sin särart där barnens lek har varit en av de viktigaste hörnstenarna.

Skolverket vill att rapporten ska leda till en större diskussion om förskolan, om den ökade ojämlikheten och om vad misstolkningen skulle kunna leda till.