På Kalix sjukhus finns Kollegiala gruppen som träffas för att ventilera missnöje och diskutera irritationsmoment.

— Det är inte så märkvärdigt egentligen, säger Kurt-Åke Andersson, gruppen blir vad man gör den till.

Han har arbetat som undersköterska på intensivvårdsavdelningen sedan 1978 och är en av dem som tog initiativet till Kollegiala gruppen som startade för fyra år sedan. Syftet var att att få personal från alla avdelningar att lära känna varandra och därmed öka förståelsen för varandras arbete.

— Det är viktigt att både undersköterskor och sjuksköterskor går på mötena, förklarar Kurt-Åke Andersson, allas erfarenheter är viktiga.

Det är tisdag eftermiddag, klockan är snart två och Kollegiala gruppen ska träffas på medicinavdelningen. Undersköterskan Amanda Malmberg drar ut TV:n ur det före detta patientrum som gjorts om till möteslokal. En vagn med kaffe och kanellängder rullar in. Undersköterskor och sjuksköterskor från de olika avdelningarna kommer och slår sig småpratande ner runt bordet. Rummets väggar är vita och kala, plastblommorna i fönstret urblekta och benjaminfikusen i samma material står i ett hörn och skänker inte någon större trivsel.

— Lyxsviten idag, säger någon och får skratt till svar.

Karin Peltoniemi, sjuksköterska från sterilcentralen, tar till orda och frågar om alla avdelningar är färdiga med beställningarna till sina nya förråd.

— Avdelning tre är klara. De lät sin förrådsanvariga arbeta i civila kläder så att hon skulle få arbeta i fred och inte behöva rycka in och hjälpa till med patienterna hela tiden, tipsar hon.

Mötet fortsätter och diskuterar bland annat vilka pennor som ska användas när man skriver journaler, att urinprov måste dateras och hur semesterförberedelserna går.

Det är en lugn och avslappnad stämning i rummet. Nästan alla säger något och tonen är vänlig. Ingen fråga är för liten eller oviktig för att ventileras.

Efter halva mötet är det dags att fika. Termosen skickas runt och den ena kanellängden tar snabbt slut. För att inte låta tiden gå i onödan blir kafferasten kort.

— Jag saknar information om vad som gäller efter knäoperationerna, säger Jenny Lindgren, undersköterska på intensivvårdsavdelningen.

— Vi ska skriva ihop ett PM som ni får snart, förklarar Raili Strömbäck, sjuksköterska från kirurgavdelningen och håller med om att informationen kunde vara bättre.

När Kurt-Åke Andersson därefter nämner ordet sänggavlar suckar alla. De har hört det förut.

— IVA ska göra något åt problemet nu, lovar han och skrattar, alla ska få tillbaka rätt del till rätt säng.

På något vis verkar det som om ingen tror honom och att det inte spelar så stor roll det där med sängarna. Klockan närmar sig tre och mötet är snart slut. Det sista kaffet dricks ur och kopparna ställs tillbaka. Inga omvälvande beslut har fattats. Kollegiala gruppen arbetar för bättre samverkan på ett lågmält sätt.

— Man behöver inte göra så stor sak av det, menar Kurt-Åke Andersson, huvudsaken är att vi träffas och pratar. 

Träffas varannan månad

• Kollegiala gruppen startades 1999 av personal på intensivvårdsavdelningen på Kalix sjukhus. Undersköterskan Kurt-Åke Andersson och dåvarande avdelningschef Elsa Lehtonen var drivande.

• Träffas 1 timme varannan månad.

• En undersköterska och en sjuksköterska från varje avdelning bör delta.

• Avdelningarna turas om att vara värd för mötena, det vill säga kalla till möte, ordna möteslokal och föra anteckningar.

• Frågor som tas upp på mötena ska ha behandlats på alla avdelningars arbetsplatsträffar.

• Bygger på frivilligt deltagande.