EU-kommissionen har flera gånger krävt att Sverige införlivar reglerna om dygnsvila, maximal veckoarbetstid och genomsnittlig arbetstid vid nattarbete i den svenska lagstiftningen. I somras kom ett nytt klagomål från kommissionen.

— Vi accepterar kommissionens slutsatser. Vi har för avsikt att lämna en proposition till riksdagen i januari nästa år med förslag på hur de här bristerna ska rättas till, säger Anders Stålsby, departementssekreterare på näringsdepartementet.

Det är tre arbetstidskrav EU har som inte finns i den svenska arbetstidslagen:

• Arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt, inklusive övertid.

• Arbetstagaren ska ha en sammanhängande dygnsvila på minst 11 timmar.

• Arbetspassen för nattpersonal får i genomsnitt vara högst 8 timmar långa.

Men direktivet ger utrymme för tolkningar. Bland annat finns en del undantag och direktivet ger stort utrymme för hur genomsnittstiderna ska beräknas. Exakt vad som händer med Kommunals olika arbetstidsavtal är oklart. Parterna avvaktar regeringens proposition innan några ändringar i kollektivavtalen genomförs.

Annika Örn, ombudsman på Kommunals avtalsenhet, tror att direktivet kan få konsekvenser för medlemmar som har jourtid på gruppboenden.

— De som jobbar på gruppboenden och går på jour kommer ofta upp i mer än 48 timmars arbetsvecka och där måste det antagligen till en schemaförändring, säger Annika Örn.

Även när det gäller dygnsvilan kan scheman för Kommunals medlemmar komma att påverkas, enligt Annika Örn. I äldreomsorgen och sjukvården finns scheman där passet slutar vid 21-tiden på kvällen för att sedan starta 07.00 nästa dag. Den som går på ett sådant schema kommer inte upp i en 11 timmar lång vila.

Lars Ericson på Kommunförbundets förhandlingssektion vill avvakta propositionen innan han drar några slutsatser.

— Vi får se över våra avtal gentemot gällande lagstiftning. Det går inte att säga något förrän vi har sett det slutgiltiga beslutet i frågan.

Annika Örn hoppas att direktivet innebär något positivt för Kommunals medlemmar.

— Om man slutar nio, halv tio på kvällen och sen måste upp halv sex för att hinna till jobbet sju, så är det en positiv förändring om man får bort det.

— Likaså att man börjar se jourtiden som arbetad tid. Det är positivt, säger Annika Örn.