Kommunalråd ger Kommunals krav stöd
Väldigt många styrelseordföranden i landets kommuner stöder Kommunals avtalskrav. De tycker att fackets krav på 14 000 kronor i lägstalön är rimligt. Det visar Kommunalarbetarens enkät.
Förhandlingsläget mellan Kommunförbundet och fackförbundet Kommunal är låst efter nästan en månads strejk.
Men ute i landets kommuner finns en betydande opinion bland ledande kommunalråd som ger sitt stöd till fackets mest centrala krav. Och det handlar också om borgerliga kommunalpolitiker som går emot Kommunförbundets uppfattning.
Kommunalarbetaren har frågat styrelseordförandena i landets alla 290 kommuner om fackets centrala krav. Några har direkt avböjt att säga sin mening med hänvisning till konflikten.
Men så många som 72 stycken, en fjärdedel av alla, hade redan under undersökningens två första dagar (tom fredag) sagt sin mening.
Resultatet så långt visar på ett mycket stort stöd till Kommunals inriktning i avtalsrörelsen bland dessa lokala arbetsgivare. Klyftan till Kommunförbundet hittillsvarande handlande är stort.
Kommunal kräver ett löneutrymme som i procent är större än vad många andra grupper beräknas få. Man vill minska lönegapet mellan medlemmarnas löner och verkstadsarbetarnas.
Vi frågade kommunstyrelseordförandena om Kommunal har hans/hennes stöd för det kravet.
Så många som 60 procent säger att de gör det. Bara 17 procent säger nej.
Kommunal kräver att ingen vuxen medlem ska tjäna under 14 000kr/mån (heltidslön), anställd såväl som vikarie.
Vi frågade kommunstyrelseordförandena om de tycker att det är ett rimligt krav.
Nästa alla, så många som 86 procent svarar ja. Knappt ingen, bara 4 procent svarar nej.
Kommunförbundet verkar vara mycket isolerat från sina uppdragsgivare i den här frågan.
Kommunstyrelsen i Åstorp har för ett tag sedan skrivit och uppmanat Kommunförbundet:
”Tillmötesgå Svenska Kommunalarbetareförbundets krav så långt som möjligt i alla fall där kraven rör förbundets lågavlönade medlemmar.”
Hela 61 procent av kommunstyrelseordförandena instämmer i den uppmaningen. Bara 21 procent gör det inte.
Sprickan mellan arbetsgivarnas toppförhandlare i Kommunförbundet och kommunpolitikerna ute i landet visar sig i att så många som 40 procent av styrelseordföranden svarade ja på alla frågor de fick.
