— Om maxtaxan har påverkat arbetsmiljön så är det i skolbarnomsorgen. Det pekar också andra undersökningar på som Skolverket har gjort, säger Ursula Armbruster på Skolverket, projektledare för utvärderingen av reformen.

Det har blivit större barngrupper, mindre personaltäthet och förhållandevis lite personalsatsningar på fritidshemmen, visar rapporten.

Maxtaxan infördes i hela landet den 1 januari 2002. Det innebar att den högsta avgiften för ett barn i barnomsorg och skolbarnomsorg sattes till 1.140 kronor. I samband med reformen infördes också en rättighet för föräldralediga och arbetslösa att ha sina barn på förskola.

Ganska snart kom farhågor om att barngrupperna skulle växa och vistelsetiderna öka. Men Skolverkets undersökning slår hål på detta när det gäller förskolan.

Trots att 18.600 fler barn var inskrivna på förskola 2002 jämfört med året innan så hände inget vare sig med storleken på barngrupperna eller med personaltätheten, enligt Skolverket. Förklaringen är att det blivit fler barngrupper i stället. Vistelsetiderna har totalt sett till och med minskat något i förskolan. Men det beror till största delen på att det blivit fler så kallade tretimmarsbarn; arbetslösa och föräldralediga har utnyttjat sin rätt till förskoleverksamhet tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

Däremot har skolbarnomsorgen drabbats hårt vad gäller till exempel personaltätheten. Det gick 2002 18,4 barn på en årsarbetare jämfört med året innan då motsvarande siffra är 17,4. Även gruppstorleken tycks ha ökat även om inte det fanns jämförelsesiffror från 2001 att tillgå. Den genomsnittliga gruppstorleken på ett fritidshem 2002 var 34,1 barn. Det är en ökning med 4,7 barn sen 1998 och en fördubbling jämfört med 1990.

Fritidshemmen har också fått en av de största barntillströmningarna någonsin i och med maxtaxan. Andelen barn i åldern 6-9 år som var inskrivna i fritidshem ökade från 66 till 73 procent mellan 2001 och 2002. Det tyder, enligt Skolverket, på att den verksamheten är mer priskänslig än förskolan.

— Förut kanske många föräldrar löste barnpassningen med att barnen fick vara hos grannen några timmar. Nu kan man tänka sig att barnen går på fritidshem i stället på grund av de sänkta avgifterna, säger Skolverkets Ulla Nordenstam som tittat särskilt på barngruppstorlekar och närvarotider.

Skolverket har också tittat på hur kommunerna har använt det öronmärkta statsbidrag på en halv miljard kronor om året som de har fått till ”kvalitetssäkrande åtgärder”.

Även där framgår det hur kommunerna prioriterar förskolan. 89 procent av bidraget har gått till förskolan trots att det är ungefär lika många barn i förskola som skolbarnomsorg.

Till den allra största delen har kommunerna använt de öronmärkta pengarna till att anställa mer personal. Räknat på årsarbetare har kommunerna anställt 740 nya förskollärare och 496 barnskötare på förskolorna, enligt uppgifter till Skolverket. På fritidshemmen har endast 40 barnskötare, 17 förskollärare och 75 fritidspedagoger tillkommit.

Ungefär 15 procent av bidraget har gått till kompetensutveckling och där har barnskötare prioriterats, enligt undersökningen. Av de cirka 75 miljoner kronor som har använts till kompetensutveckling har barnskötare fått del av nästan hälften av de pengarna.

Många kommuner har använt pengarna till att ge barnskötare förskoleutbildning, gissar Skolverket.

Vad Skolverkets rapport inte visar är hur kommunerna påverkats ekonomiskt av maxtaxan. Det är ännu för tidigt eftersom kommunernas bokslut för förra året inte är klara.