Text: Hon är varken gammal och krokig, rynkad och fårad,

men känner sig överkörd, maktlös och sårad.

Hennes dagar är långa och slitsamma,

hennes lön är låg och räcker sällan till.

Vid varje månadens slut saknas alltid pengar,

trots ekonomiska planeringar och svångremmen dragna.

Gammal bil och amorteringar,

hyreskrav och dagisavgifter,

stigande matkostnader och oväntade utgifter,

högre skatt och högre avgifter

ger henne gråa hår.

Förödmjukad och frustrerad,

ständiga värk i armar och ben

och med ryggen redan utsliten

försöker hon ändå tro på sig själv

för att inte bli uppäten inifrån.

Förnärmad och förorättad

blir hon varje gång lönen kommer.

Hon har varken fallskärm eller bonus,

det enda hon har, är räkningar som ska betalas.

Hon får betala ett högt pris

för sitt kall i humanismens tjänst.

En usel lön

och en utsliten kropp som tack.