Libby Rönnberg är handledare vid rökavvänjningen på Årekliniken. Hon har själv varit rökare så hon vet vad patienterna går igenom. Nikotin är en kraftig drog i klass med heroin och kokain.

Behandlingen sträcker sig över ett år. Lyckas man så får man beröm. Vid återfall så får man tröst och uppmuntran att försöka igen, berättar Libby Rönnberg. Målet är att man ska vara rökfri livet ut.

Programmet består av två förberedelseveckor hemma, tio dagar på Årekliniken, tre månader hemma med telefonstöd, två dagar på Årekliniken tillsammans med närstående och slutligen tio månader med telefonstöd. Under de två förberedelseveckorna hemma börjar man föra ”rökdagbok” och gör anteckningar om röksug, antal cigaretter och hur de smakade.

— Redan under förberedelseveckorna brukar röksuget minska, säger Libby Rönnberg.

Dagboken fortsätter man sedan med under hela behandlingen. Efter sista cigaretten handlar den om röksuget och vad man gör för att motverka det.

Veckan innan gruppen på 5-8 rökare kommer till Åre ska de ha trappat ner rökningen med ungefär 25 procent. Det är viktigt att vara på väg, för på den tredje dagen i Åre är det dags att fimpa den sista cigaretten. Innan de fimpar har de fått göra arbetsprov på testcykel och lungkapaciteten har mätts i en ”spirometer”. Om lungorna är rökskadade skickas man vidare till en sjukgymnast för att lära sig andas rätt.

— Vi uppmanar dem att gå uppför Årebacken först som rökare och sedan som icke-rökare, säger Libby Rönnberg.

Den röda tråden under dagarna i Åre är tobaksgruppen. Det brukar bli en väldig sammanhållning. Många blir kompisar och fortsätter att hålla kontakten, berättar Libby Rönnberg.

Gruppen går igenom vad man ska göra i krisartade situationer då man riskerar återfall. De får till exempel gå på krogen utan cigaretter och träna sin strategi.

Blir det kris, öka på nikotinhjälpmedlet, råder Libby Rönnberg.

— Tänk på dina skäl, varför ville du sluta röka? Röksuget kommer att gå över. Den som klarar det får ökat självförtroende.

Regelbundna måltider och motion är också ett bra stöd när man ska sluta röka.

— Och försök att ha kul! I gruppen är det många skratt, berättar Libby Rönnberg.

Efter tre månader hemma med telefonstöd kommer man tillbaka tillsammans med en närstående. I gruppen pratar man om hur det går med nikotinhjälpmedel och hur det känns att ha ändrat sin livsstil så radikalt. Några klarar sig redan utan nikotintuggummi eller plåster.

— Oftast har röksuget avtagit avsevärt. En vanlig kommentar är: ”det var mycket lättare än jag trodde”, säger Libby Rönnberg.

Resten av de 12 månader som behandlingen varar ringer handledaren upp med jämna mellanrum. Den före detta rökaren kan också ringa och be om råd.

Årekliniken har de bästa resultaten i världen, hävdar Lennart Nathell, överläkare på Årekliniken. Denna 12-månadersmodell kom till när han arbetade med ”KOL-projektet”. 247 rökare som genomgick Åre-programmet jämfördes då med 233 rökare som fick remiss till vårdcentral. Rökarna hade sållats fram i LO-kollektivet genom lungundersökning.

Nästan hälften som deltog i Åre-programmet var rökfria sex månader efter start. Av de som fick remiss till vårdcentral var bara drygt sju procent rökfria efter samma tid.

Många rökare i riskzonen för lungsjukdom skulle kunna fångas upp via den allmänna sjukvården om lungtest gjordes till rutin, anser teamet på Åre-kliniken. Bakom många långdragna förkylningar döljer sig en oupptäckt astma eller KOL.

Det finns vårdcentraler som är intresserade av rökavvänjning. Tyvärr är dock det vanligaste att man får recept på ”Nicorette” och inte så mycket mer.

För att komma till Årekliniken behöver man remiss från läkare. Hemlandstinget, försäkringskassan eller arbetsgivaren betalar vistelsen. Ibland delar de kostnaden. Det finns också patienter som betalar själva. 

Vill du ha hjälp att sluta röka? Vänd dig till din vårdcentral eller ring till ”Sluta-röka-linjen”, tel: 020-84 00 00. Råd finns också på nätet www.halsolinjen.nu och www.tobaksfakta.org