Löneutvecklingen för kommunalarna går fortfarande långsammare än för övriga yrkesgrupper. Trots att medlemmar i till exempel vårdförbundet har högre löner än kommunalarna fortsätter klyftan mellan Kommunal och andra förbund att växa. Tjänstemän inom kommun och landsting, verkstadsarbetare, industrianställda, alla har de löner som ökar snabbare än Kommunals. Rolf Andersson ser det som nödvändigt att minska gapet mellan grupperna.

— Vi behöver en solidarisk lönepolitik som gäller alla, även Kommunals medlemmar. Nu ska vi ta fasta på det politikerna sa innan valet och följa upp så att deras löften blir verklighet. Detta får vi driva stenhårt.

Vid en presskonferens på måndagen framgick att det nuvarande löneavtalet inte gett önskad effekt. De lokala förhandlingarna har inte lett till några höjningar utöver de som bestämdes centralt. Kommunalanställdas löner ökar i lägre takt än både sjuksköterskors och verkstadsarbetares, trots att det förra avtalet skulle vända de senaste årens negativa trend.

— Problemet är inte att Vårdförbundets löneutveckling ligger så högt, utan att Kommunal ligger så lågt, och att lönerna inte ökar i samma takt som hos andra yrkesgrupper, säger Rolf Andersson.

I veckan drar ett 30-tal avtalskonferenser som ska nå 600 — 700 företrädare för Kommunal igång runt om i landet. Man kommer att diskutera möjligheten att säga upp det nuvarande löneavtalet. Den sista oktober tas beslutet om huruvida ett nytt avtal ska förhandlas fram. Rolf Andersson menar att Kommunal måste vara hårdare och se till att ett eventuellt nytt avtal faktiskt följs.

— Kommunal måste ta ansvar för att de anställda får samma lön som andra yrkesgrupper och att det som bestäms i löneavtalet blir verklighet. Kanske har vi varit för snälla tidigare, funderar Rolf Andersson.

Den orättvisa löneutvecklingen finns dessutom inom Kommunal också. Olika yrkesgrupper har påverkats i olika grad av det gällande avtalet. Brandmän och maskinister, mansdominerade yrkesgrupper, har fått den genomsnittliga löneökningen på 3,95 procent. Andra yrkesgrupper med företrädesvis kvinnliga anställda, till exempel barnskötare och vårdbiträden inom hemtjänsten, har däremot hamnat 0,5 procent under snittet.

— Vi accepterar inte utvecklingen. Ett sätt att försöka vända trenden är att säga upp det nuvarande avtalet. Vi måste komma ur det här med en förbättring, säger Rolf Andersson.

— Men i vågskålen ligger också Riksbankens hot om räntehöjningar vid för höga lönelyft. Det påverkar också Kommunals ekonomi.