De vuxna som arbetar med maten och städningen tillhör inte längre skolans arbetslag. Bara en av tio Stockholmsskolor har egen anställd städpersonal. Knappt varannan lagar skolmaten i egen regi. Det visar den enkätundersökning av ett slumpmässigt urval Stockholmsskolor som Kommunalarbetaren gjort.

På sju av tio skolor måste barnen äta lunch halv elva eller tidigare därför att matsalen är för liten. I en skola får den första omgången barn äta lunch halv tio!

Undersökningen visar också att skolorna nu alltid serverar ett vegetariskt alternativ, bara på en av tio erbjuder man vegetariskt bara ”vid behov”.

Alla skolor har inte kök där maten lagas, i egen regi eller av en entreprenör, var femte får mat från en grannskola.

På bara några år har situationen i Stockholms skolor förändrats radikalt. Rektorer har fått direktiv från politikerna att konkurrensutsätta städning och mat, egen-regi är på väg att försvinna.

När kökspersonalen och städarna är anställda av firmor hör de inte till personalen på skolan. De ingår inte i skyddskommittéer eller samrådsgrupper, de finns inte med på något fotografi i skolkatalogen som annan skolpersonal. De är utbytbara, de finns på skolan i bästa fall i tre år.

Den dagstädning som hade införts på många skolor efter lång kamp, försvann nästan över en natt. Tanken var att elever skulle bli mer hänsynsfulla när de såg och lärde känna städarna, de skulle bli mer varsamma om lokalerna när de hade fler vuxna ögon på sig. Städarna sågs som viktiga vuxna som också kunde få syn på mobbning och avstyra bråk.

Det var vanligt att elever i smågrupper fick hjälpa till och städa. Allt sådant är borta nu.

Två av de femton städfirmor på skolorna som Kommunalarbetaren träffade på i enkätsvaren, hade inget kollektivavtal.

Det är rektorn eller den som sköter upphandlingen som ska kontrollera om städfirman är seriös. Enligt lagen om offentlig upphandling ska en kontroll göras om entreprenören har skatteskulder eller skulder för sociala avgifter. Företaget måste vara registrerat. I Stockholm har den borgerliga majoriteten antagit en policy för upphandling, och i den åläggs alla nämnder och förvaltningar att göra en tidplan för hur all verksamhet ska konkurrensutsättas och upphandlas.

Men den som upphandlar kan inte ställa som villkor att entreprenören ska ha ett kollektivavtal. Det finns det ett rättsfall som visar, förklarar Maria Laxvik på Stockholms stadsledningskontor.

En städfirma som arbetar på en skola ska normalt ha kollektivavtal med Kommunal. Men arbetar städfirman mest på andra privata företag, kan den ha avtal med Fastighetsanställdas förbund i stället. Vi bad både Kommunals förbundskontor och Fastighetsanställdas förbund kontrollera de femton städfirmor vi hittade på skolorna.

Sju av de femton hade avtal enbart med Kommunal, fem hade avtal enbart med Fastighets och en hade avtal med båda förbunden. Två företag hade inget kollektivavtal alls. Den ena uppgav att företaget var på väg att ordna det, den andra sa att han var ensam om att städa skolan.

Spelar det någon roll för den enskilde städaren om hans eller hennes arbetsgivare har kollektivavtal?

— Finns det inte något kollektivavtal, går de anställda miste om avtalspension, ett paket av försäkringsförmåner, avgångsvederlag och annat, säger Per Holmström, ombudsman på Kommunals förbundskontor. Den dagen man blir långtidssjukskriven eller skadar sig i arbetet, kan det bli mycket besvärligt om det inte finns ett kollektivavtal. Eller om man avlider och lämnar en familj efter sig som då går miste om stora belopp. Ett avtal reglerar löner och anställningsvillkor, utan avtal har man inget skydd.

— Det man ska göra som enskild är att för det första gå med i facket och för det andra med fackets hjälp kräva kollektivavtal. 

Fotnot: Kommunalarbetarens undersökning omfattar tio procent av Stockholms grundskolor. De slumpmässigt utvalda skolorna fick svara på en enkät med 14 frågor som mest rörde skolmaten och städningen. Alla svarade. Enkäterna besvarades i december–januari.