Kay Jurgensen i Stockholm började jobba som behandlingsassistent 2014. De första åren var han timvikarie och hoppade runt mellan olika arbetsplatser – han ville spara pengar och tackade ”ja” till alla pass han kunde få. 

Eftersom han jobbade så mycket under perioden hade Kay varken tid eller ork att ordentligt titta igenom sina lönekuvert, även om känslan av att något inte stämde fanns där. 

– Några år senare fick jag fast anställning och kände att jag då kunde ta tag i det hela, berättar Kay Jurgensen. 

”Pengar som lånats utan att fråga” 

Han hade hört talas om en kollega som fått tillbaka pengar efter att arbetsgivaren missat att betala ut övertidsersättning och började själv gå igenom sina lönespecifikationer. 

När han då insåg att också han fått för lite pengar kontaktade han sin sektion – Kommunal i Skärholmen – som hjälpte honom få ut sin övertidsersättning. 

– Först tänkte jag att jag bråkade om småören, men det är ju ändå pengar som lånats av mig utan att fråga, säger Kay Jurgensen. 

2 000 övertidstimmar 

Men några småören handlade det inte om. Det visade sig att han hade jobbat 2 000 övertidstimmar – och att den uteblivna ersättningen var 162 000 kronor, det vill säga 93 000 kronor efter skatt.

– Det svider inte direkt, skrattar han och fortsätter: 

– Men det är ju egentligen mina pengar från början och jag hade blivit lika glad om det var 500 jag fick tillbaka. Rätt ska vara rätt. 

Kay Jurgensen poängterar att han inte har något otalt med arbetsgivaren – utan klandrar i stället kommunens dåtida lönesystem. Övertidsersättningen hade fallit mellan stolarna när han hoppade runt mellan olika arbetsplatser, förklarar han. 

Uppmanar andra att göra detsamma 

I dag har Stockholms stad ett nytt lönesystem som enligt Kay Jurgensen är mycket bättre. 

Samtidigt uppmanar han alla som jobbar på timmar att titta igenom sina gamla lönespecifikationer – särskilt de från innan reglerad arbetstid infördes. 

– Där kan det ligga hiskliga summor pengar, tror Kay Jurgensen.