Så stoppade personalen gängkriminella på fritidsgården – ”känns tryggt”

Det är måndagkväll på Nacksta fritidsgård i Sundsvall. Från tv-spelsrummet hörs ihärdigt knapprande på kontroller och högljudda suckar över missade målchanser. När Fifa-matchen är över bär det av till cafét för snabbnudlar och varma mackor med grillkrydda. 

Då och då knackar det högt på fönsterrutan som vetter mot gatan. En till vill in i värmen.

”Lite hårdare klimat här”

I kväll är det fritidsledarna Stefan Fernaeus, Tommie Nordlund, Mukhtar Culusow och Cattis Vikberg  som turas om att släppa in de ivriga ungdomarna.

Säkerheten är av stor vikt, berättar Stefan. Därför är dörren till fritidsgården alltid låst, ytterkläder måste hängas in i en garderob och när ungdomarna kommer checkar de in via en skärm. 

Sundsvall är inte skonat från den gängkriminalitet som spridits i landet de senaste åren – narkotikamarknaden har växt och vapenbrotten ökat när de Stockholmsbaserade nätverken börjat knyta kontakter i staden. 

Enligt fritidsledarna är Nackstas dåliga rykte i Sundsvall oförtjänt, men området är socioekonomiskt utsatt. Miljonprogramshus i rött tegel reser sig strax utanför fönstren till fritidsgården, som ligger i en skolbyggnad med stora renoveringsbehov. 

– Det är liksom lite hårdare klimat här, menar Stefan.

Under förra hösten la personalen märke till att stämningen runt omkring fritidsgården blev allt tuffare. De fick återkommande besök av äldre ungdomar som de misstänkte rörde sig i kriminella kretsar – och såg hur de hade med sig pengar till de yngre. 

– Helt plötsligt var det mycket spring på fritidsgården. Det var som att de kom hit för att ha möten, berättar Stefan. 

Ändrade arbetssättet

Personalen reagerade snabbt. De anmälde vad de sett till kommunen och stängde verksamheten i ett par dagar, för att sitta ned och spåna kring hur de skulle gå vidare. 

Tillsammans kom de fram till att göra fritidsgården aktivitetsstyrd. Varje kväll fick ungdomarna välja mellan 3–4 aktiviteter att skriva upp sig på när de kom till fritidsgården. 

– Vi ville få bort det där planlösa hänget. Och fanns det någon som inte ville delta i aktiviteterna fick den personen inte vara här, säger Stefan. 

Personalen använde vad som redan fanns på fritidsgården och anordnade pingisturneringar, fotbollsmatcher och kurser i måleri och dans. Ibland tog de hjälp av personer från lokala föreningar. Det nya arbetssättet var varken tyngre eller mer resurskrävande, utan i stället jobbade de mer uppstyrt, förklarar Stefan.

Under tiden sänkte också hela kommunen åldersgränsen på sina fritidsgårdar, från 20 till 18 år. Och ganska direkt efter förändringarna märkte personalen skillnad. 

– Vi såg att de som ville vara på fritidsgården på riktigt fortfarande kom hit medan de som kanske inte hade det intresset försvann, berättar Stefan.

Och så har det varit sedan dess. 

”Man måste få komma hit och bara hänga”

Personalen har varken sett till någon narkotika eller utväxling av pengar sedan förra hösten – trots att ungdomarna inte längre behöver skriva upp sig på aktiviteter för att få besöka fritidsgården. 

– Man måste ju ändå få komma hit för att bara hänga, konstaterar Stefan medan han visar runt i lokalerna. 

Här finns rum för allt från sällskapspel, läxhjälp och pyssel till pingisturnering och teaterlektioner. Fritidsgården har till och med en egen skönhetssalong, och i anslutning till lokalerna finns en idrottshall med tillhörande lukt av högstadiesvett och gummi.

Musikstudion ger roliga samtal

Det allra senaste tillskottet är dock en musikstudio. Tommie, som själv är musiker, hjälper gärna ungdomarna när de vill skapa ljudmattor och skriva texter. 

– Men ibland kan det uppstå roliga diskussioner, säger han. 

De flesta ungdomar lyssnar på gangsterrap och blir inspirerade av texterna där, berättar Tommie som sätter tvärstopp om någon vill rappa om vapen, sex och droger. De får skriva om sina egna liv i stället, menar han. 

– Då säger de att ”men mitt liv handlar ju bara om att komma för sent till skolan, bli utskälld av mamma och spela tv-spel. Det är ju inget kul att lyssna på”, skrattar Tommie.

Personalen håller alltid ögonen öppna och vet numera vad de ska göra om de ser kriminella tendenser igen. De jobbar fortfarande förebyggande mot en kriminell livsstil – och samarbetet mellan polis, socialtjänst och närliggande skolor är stort. 

– Vi vet ju vad som funkar om vi hamnar i den situationen igen, vilket vi säkert kan göra eftersom det är så samhället ser ut. Men nu vet vi att den här metoden fungerar och det känns tryggt, säger Stefan.