– Schemat styr hela livet, säger Erika Fauhlér, personlig assistent i Hammarö.

Sedan reglerna om 11 timmars dygnsvila skärptes har hon arbetat på ett schema med många korta pass och färre långledigheter. Men i höst kan hon få tillbaka fler dygnspass och längre ledigheter.

Hammarö har tagit beslut om avsteg från dygnsviloreglerna och här har Kommunal också varit aktivt. Men så är det inte överallt.

Undantag från dygnsviloreglerna har förhandlats fram i 58 procent av kommunerna. Det visar KA:s enkät de 100 kommuner som har flest personliga assistenter anställda.

Bättre återhämtning med dygnspass

Erika Fauhlér har i många år lagt arbetsgruppens schema och reagerade tidigt.

– Det blir inte samma återhämtning som vi haft med de längre ledigheterna. Vi hinner inte känna att vi är lediga, säger Erika Fauhlér som också är arbetsplatsombud.

Efter 30 år hos samma brukare blev det också tydligt att de kortare passen som ger fler personalbyten leder till att brukaren blivit mer förvirrad. 

Erika Fauhlér har tät kontakt med Kommunals fackliga företrädare Karin Bäckman som såg risker för ökad sjukfrånvaro.

– Vi var chockade, det var så tokiga pass. Medlemmarna ringde och grät, berättar Karin Bäckman.

En person med kort blont hår och en jeansskjorta sitter framför hyllor fyllda med färgglada pärmar.
Karin Bäckman, Kommunals företrädare.

Ökad risk för hot och våld

Därför agerade hon och fick snabbt till möten med olika chefer. De delade bilden att fler personalbyten ledde till mer stress hos brukarna vilket ökat risken för hot och våld. 

Chris Baldebo är verksamhetschef för stöd och omsorg i Hammarö. Han såg att arbetsgrupper var missnöjda med de nya scheman som införts. Tecken fanns på att anställda gick ner i arbetstid, sa upp sig och att sjukskrivningarna ökade. 

– Det blir ju indirekt en arbetsmiljöfråga. Har vi personal som trivs och mår bra, då har vi som regel också brukare som trivs och mår bra, säger Chris Baldebo.

Chris Baldebo, verksamhetschef, Hammarö kommun.

Efter mbl-förhandling beslutade kommunfullmäktige i Hammarö om avsteg från reglerna om dygnsvila. 

Även Falköpings kommun har gjort avsteg från dygnsviloreglerna för personliga assistenter. Här såg både fack och arbetsgivare möjligheter till undantag. 

LSS-lagstiftningen styr

Men det finns personliga assistenter som har svårare att få tillbaka dygnspassen. 

I Karlskrona till exempel gör arbetsgivaren en annan tolkning. Här har kommunen gjort avsteg från reglerna i ett fall, detta utifrån brukarens behov av stöd och rättigheter enligt LSS-lagstiftningen.

I ett annat fall har Kommunal begärt mbl för att de personliga assistenterna ska få tillbaka dygnspassen. Detta utifrån arbetsmiljön. Men då har kommunen sagt nej.

Avsteg från dygnsviloreglerna görs ”endast om det inte finns andra rimliga åtgärder för att tillgodose brukarens behov”. Det skriver Jessica Nilsson, enhetschef, personlig assistans i Karlskrona i ett mejl till KA. Kommunal i Karlskrona kommer nu att driva frågan om dygnspassen utifrån arbetsmiljölagen.

Kommuner ser inte behov av dygnspass

Hälften av de kommuner som inte förhandlat om avsteg från dygnsviloreglerna svarar i KA:s enkät att de inte ser något behov av undantag. 

På Kommunals förbundskontor i Stockholm finns ombudsman David Atterling. Han är förvånad över att undantagen inte är fler.

– Om verksamheten och brukarna behöver det, och det är bra för våra medlemmar så är det inte direkt framgångsrikt att vara så restriktivt, säger han.

Kommunal kan begära mbl-förhandling om undantag från dygnsviloreglerna, men det är arbetsgivaren som ytterst bestämmer.

Steg för steg till dygnspass

  • Om schemat är ohållbart ska du vända dig till ditt arbetsplatsombud, ditt skyddsombud eller facket lokalt, alltså Kommunals sektion.
  • Avsteg från kravet på 11 timmars dygnsvila kan göras efter lokal mbl-förhandling. (Alltså medbestämmandelagen som syftar till att öka anställdas delaktighet.)
  • Lyft frågan om schemat på APT-(arbetsplatsträff) träffar med facket och samverkan.
  • Se till att fack och arbetsgivare riskbedömer schemat för att se om arbetstiderna gör att anställda riskerar att bli sjuka.
  • Skriv tillbudsanmälningar om arbetsmiljön påverkas till exempel av ökad stress, hot och våld, om situationen på jobbet ger sömnproblem eller om sjukfrånvaron ökar. Det ger skyddsombudet ett underlag att gå vidare med.
  • Ta kontakt med politiker, arbeta fackligt politiskt, ta upp hur schemat påverkar brukarna.
  • Skyddsombudet kan också göra en 6.6a-anmälan enligt arbetsmiljölagen till chefen. Åtgärdar inte arbetsgivaren bristerna kan skyddsombudet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

KA:s enkät visar att facket i endast 15 procent av kommunerna har begärt mbl-förhandling. Det kan finnas olika skäl till att det inte skett så ofta, i vissa kommuner finns en samsyn mellan fack och arbetsgivare, i andra finns inte trycket från medlemmarna eller så har både fack och arbetsgivare valt att vänta.

Undantag från reglerna om 11 timmars dygnsvila

Personliga assistenter som är anställda i kommunen kan få undantag från dygnsviloreglerna efter mbl-förhandling och lokalt politiskt beslut. Detta gäller ett år i taget. Arbetstidsnämnden kan överpröva beslutet.

Stödassistenter och andra inom LSS-verksamhet i kommuner och har sovande jour (bilaga J) kan få undantag från dygnsviloreglerna efter mbl-förhandling och lokalt politiskt beslut. Beslut om avstegen gäller ett år i taget. Arbetstidsnämnden kan överpröva beslutet. Detta är nytt sedan i april då avtalet blev klart mellan Kommunal och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Tidigare krävdes dispens.

Räddningstjänsten kan få dispens från reglerna om dygnsvila från arbetstidsnämnden. De beslut som nämnden tagit från och med 18 april 2024 är vägledande. Det betyder att de som fått sin dispens beviljad, efter ett år efteråt ska kunna göra en lokal bedömning som sedan skickas in till nämnden. De beslut som fattats före den 18 april i år förlängs till den 31 oktober 2025, därefter ska en ny ansökan prövas av nämnden.