Kommunerna mer beredda på värmeböljor – så skyddar du dig på jobbet   

Värmen breder ut sig över delar av landet med temperaturer som snuddar 30-strecket. Samtidigt som äldre personer är extra utsatta i värmen är deras hem också ofta någons arbetsplats. 

Medvetenheten kring risker vid värmeböljor ökar bland landets kommuner. Enligt Socialstyrelsen har drygt 8 av 10 en handlingsplan, en klar förbättring från 2018 då motsvarande siffra var 6 av 10.

Regeringen har nu uppmanat alla kommuner att se över sina beredskapsplaner inför sommaren, vilket Nässjö gör årligen: 

– Den aktualiserar man varje år på en APT (arbetsplatsträff) inför semestrarna och sommaren. Vi börjar prata om den redan i maj. Jag tror att det här kommer att bli mer vanligt så man måste vara rustad för det, säger Erja Kumpulainen, äldreomsorgschef i kommunen.

Förberedd på värmebölja

Värmeböljor kan få allvarliga konsekvenser både för hälsa och samhällsfunktioner. 

”Det är viktigt att vara väl förberedd för att kunna hantera de risker som höga temperaturer innebär. Värmeböljorna förväntas öka både i antal och längd på grund av klimatförändringar.” skriver Robin Hedenqvist, klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen i Uppsala, i ett mejl till KA. 

Förutom en beredskapsplan för omsorgstagarna gör Nässjö kommun en riskbedömning för all personal där varje chef gör en individuell plan för sina arbetsgrupper. Det handlar om allt från varma bilar till höga inomhustemperaturer. Bland annat ställer hemtjänsten in städningen när hettan är som värst. 

– Det är för att personalen ska orka. Många gånger lägger man in fler pauser, så man hinner med att dricka. Man måste orka med sitt arbete, säger hon. 

Det förekommer ibland kritik på olika håll där personal inte har tid för just vätskepauser, eller för att gå på toaletten – hur ska man då hinna ta fler pauser när det är extra varmt? 

– Jag tänker att man då planerar in det. Jag vet att cheferna här är jättesnabba på att sticka ut och köpa vattenmelon, mineralvatten och glass när det är varmt, så att de servar personalen med det, säger Erja Kumpulainen. 

Just undersköterskor och sjukvårdsbiträden är de yrkesgrupper som de senaste fem åren anmälde flest arbetssjukdomar till Försäkringskassan som hade orsakats av värme.

Räcker med vanliga sommartemperaturer

Men det behövs inte ens en värmebölja för att det fysiska arbetsklimatet ska bli tufft. Redan vid måttliga utomhustemperaturer som 23-25 grader kan höga inomhustemperaturer uppstå och skapa problem hos både boende och personal. 

Det slås fast i en färsk rapport gjord av länsstyrelserna i Uppsala, Västmanland och Stockholm. Robin Hedenqvist, som har varit med och gjort rapporten, menar att temperaturen kan variera mycket inom samma byggnad. 

”Till och med inom samma rum, beroende på närhet till fönster, värmealstrande elektronik med mera. Det är viktigt att få koll på både var det är varmast och svalast.” skriver han.

Folkhälsomyndighetens riktvärde är att temperaturen bör vara max 26 grader inomhus under sommaren. En tanke är då att svalare platser ska kunna fungera som samlingsplatser både för personal och boende när värmen är som värst.

Tillsammans med andra myndigheter och olika kommuner, har man i ett projekt tittat på risker vid värmeböljor samt lämpliga åtgärder för kommunala LSS- och äldreboenden. 

”Enskilda verksamheter kan uppleva att det behövs analyser som går mer på djupet och pekar ut lämpliga åtgärder kopplade till värme inom specifika geografiska områden, till exempel. Då skulle det vara lättare att utreda, finansiera och genomföra lokala åtgärder.”