Kommuner säger nej till språktester för att komma åt barnskötares brister i svenska

För två år sedan undersökte KA hur många kommuner som infört språktester för att man skulle få anställning som barnskötare. När vi nu kollar med personalcheferna igen ser vi att fenomenet fortfarande är ovanligt, bara 4 procent säger att man har tester. Men siffran stiger och fler än då svarar att frågan diskuteras. 

En rad kommunchefer svarar att man jobbar med barnskötarnas språkbrister på andra sätt än tester. 80 procent av kommunerna har besvarat enkäten.

Tierp är en av ett 20-tal kommuner som sökt pengar från staten för att kunna förbättra barnskötares språk. I ett klassrum på Högbergsskolan, lite utanför Tierps centrum, sitter de tre svensksomalierna Luul Ali, Anab Ali och Uba Hoosh Gaashan.  

Tre av tio födda utomlands

Den vackra gula gymnasietegelskolan byggdes för över 50 år sedan. På flera sätt i ett annat land.

Svensk förskola var inte utbyggd och somaliska kvinnor och män var en mycket ovanlig syn på Tierps gator. Men Luul och de andra flydde till Sverige och började arbeta i svensk barnomsorg.

I dag är tre av tio barnskötare i Sverige födda utomlands, en siffra som ökar. Barnomsorgen skulle helt enkelt falla ihop utan dessa 27 000 barnskötare.  

Samtidigt ökar betydelsen av språkkunskaper när vart fjärde förskolebarn har utländsk bakgrund. Svag svenska riskerar också att skapa språkförbistring i personalgrupper när chefer anställer personal som inte talar språket flytande.

Dessutom har förskolans utbildande roll betonats och hur lär man ut och läser svenska för barnen om man inte förstår språket så bra själv? 

Yrket kräver att man kan skriva bra

Luul pratar god svenska när jag intervjuar henne under en lektionsrast och hon säger att vårens studier på Högbergsskolan har hjälpt henne mycket på jobbet: 

– Jag kan prata bra, men jag behöver också skriva och skicka mejl till vårdnadshavare.  

En annan arbetsuppgift som kan vara svår när svenskan är lite knackig är att skriva ut mallar och matematikuppgifter ut på datorn, säger Luul. 

– Och när vi har kurser och möten. Mina kollegor pratar fort! Jag säger: Kan ni prata långsamt? Snälla? 

Luul skrattar och intygar att arbetskamraterna är vänliga och saktar ner på tempot. 

Luul, Anab och Ubah har under våren fått vara borta från jobbet fyra timmar i veckan och under tiden ersätts de med vikarier. 

”Har varit ett problem”

På kommunkontoret inne i samhället sitter Annica Lagman, chef för förskolorna i Tierp. Hon säger: 

– Det är ofta ett dilemma att vikarier inte kan branschspråket och man kanske inte kan svenska fullt ut heller. I förskolan finns uppgifter i uppdraget som kräver en god språkförmåga. Jag vill påstå att det har varit ett problem med språknivån tidigare. 

Kommunen använder den digitala plattformen Unikum för bland annat in- och utcheckning av barnen på morgonen och eftermiddagen, och Annica Lagman menar att språket därför också är en säkerhetsfråga. 

Ser du något problem med att ni har personal som klarar era anställningsintervjuer men har svårt med språket? 

– En svår fråga men nej, det är det väl inte. Man lär sig väldigt snabbt, det är en bra språkmiljö att vara i förskolan. Sedan har vi många barn som har hemspråk, vi ser det som en merit att man har personal som kan andra språk. De kan möta de familjerna och de barnen och stärka hemspråket. 

Hon lyfter fram att det inte handlar om att barnskötarna inte klarar sitt jobb, språkutbildningen ska ses som en fortbildning bland andra. 

Pengarna, ungefär 60 000 kronor, kommer från statliga Omställningsfonden. 

Regeringen ser problem med tester

I regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse Tidöavtalet nämns språkförskola, språkscreening på barnavårdscentralen och även språkkrav inom äldreomsorgen.

På lokalt håll har Sverigedemokraterna drivit kravet om språktester för anställda inom barnomsorgen. Så långt vill dock inte skolminister Lotta Edholm (L) gå: 

”Jag tycker att det är bra att man ställer krav på att den pedagogiska personalen som anställs i förskolan ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det kan finnas fördelar med ett språktest, men det riskerar att bidra till en hel del extra administration vid rekrytering”, skriver hon i ett mejl till KA.  

Här har de testat språket

Trots detta har alltså en del kommuner redan infört språktester. Ett ställe som har provat är Lindesberg i Västmanland. På Hagabackens förskola i kommunen arbetar Nunik Mkrtchyan.

Hennes yrkestitel är förskoleassistent och som sådan har hon varit anställd av Lindesbergs kommun i fem år och var en av dem som fick göra ett språktest, som framför allt var inriktat på kommunikation och läsförståelse. 

– Man testade allt. Om man kunde prata, skriva, läsa och berätta, säger Nunik. 

När hon gjort testet var hon en av sju förskoleanställda i kommunen som fick erbjudande att gå en språkkurs som leddes av en SFI-lärare, en förskollärare och en rektor. 

– Det var bra. Vi träffades tillsammans, pratade, skrev och hade flera lektioner. Jag lärde mig mycket svenska, säger Nunik. 

Även Kommunal var positiva till testet. 

”Bra, men behöver leda till något”

Testet i Lindesberg var en engångsföreteelse, men en kommun som kontinuerligt språktestar förskoleanställda vid nyrekryteringar är Botkyrka, en förort till Stockholm med hög andel utrikesfödda.

Josefine Barne är barnskötare där och också arbetsplatsombud för Kommunal. Hon säger: 

– I grund och botten är det bra att den personal som jobbar i förskolan har de svenskkunskaper som krävs. Läroplanen ställer krav på språket, men det behöver leda till något. Det kan inte bara vara att resurser läggs på att göra ett språktest och om man inte klarar det blir det ändå inget utav det. Det behöver leda till något, en kurs eller utbildning i svenska språket är väl en bra grund. 

”Viktigt att alla får göra testet”

Hon berättar att hon har en kollega som inte klarade språktestet. 

– Det blev ändå inga insatser. Så jag vet inte riktigt vad som händer om man inte klarar det. Vad jag har märkt på min arbetsplats har det inte tillsatts några kurser eller insatser. 

Josefine tycker att det är viktigt att det är som i Botkyrka, att språktestet görs av alla: 

– Det är annars en risk att arbetsgivaren gör en skillnad på etnicitet, ”att du behöver göra ett språktest, men inte du”. 

Projektet i Tierp utvidgas

En sak är säker, frågan om förskolepersonalens språkkunskaper kommer inte att dö. I läshörnor, i kuddrum och runt lunchbord kommer bruten svenska fortsätta vara en del av arbetsmiljön.  

Och projektet i Tierp är något av en succé. Alla tre barnskötare som gått kursen känner att de blivit bättre på språket och når nu upp till grundnivå i SFI, svenska för invandrare.  

– I början kunde de inte skriva en hel mening. Jag kunde inte tro att det skulle bli så här så lyckat, säger läraren Sara Nordfors. 

I höst ska även omsorgsanställda och kostpersonal få chansen. 

”Svenskar är så tysta!”

Ubah Hoosh Gaashan berättar om sin tid i ett ödsligt Norduppland och kontrasterna: 

– När jag kom till Sverige var det jättejobbigt. Språket var jobbigt, vädret jobbigt. Trots att svenskar sitter på samma tåg eller buss så pratar de inte. De är bara tysta! Därför blir svenskan svår att lära sig. Jag kom till Sverige som ensam mamma och fick jobb. Nu har jag en chans att avsluta SFI:n här, tack vare projektet.