– Med läkare och ingenjörer vet vi vilken formell kompetens de har. Det som är speciellt med undersköterskor är deras mångfald av kompetenser. De måste vara psykologer, själasörjare och praktiker men de är ju inte formella psykologer, präster och familjeterapeuter så då ser man inte detta – men det ingår i jobbet, säger Michael Gustavsson.

Han forskar vid programmet Engaging Vulnerability vid Uppsala universitet om synen på olika typer av kunskap, bland annat undersköterskors.

Tyst kunskap kan inte läras ut

Han menar att undersköterskors låga status beror på att de saknar akademisk utbildning, vilket värderas allt högre i samhället. Mycket av den kompetens som ingår i undersköterskans palett går inte att lära ut på någon utbildning. Det kallas för tyst kunskap och den bär undersköterskan med sig in i yrket.

– Det behöver lyftas att undersköterskor bär på kunskap som är oerhört viktig. Medkänsla och empati är viktiga förmågor i omsorgen. Likaså människokännedom och kommunikativ kunskap. Undersköterskor kan behöva vara medlare mellan vårdtagare och läkare, förstå anhörigas behov och hantera familjekonflikter.

Undersköterskor drivs av ett kall

Förutom att undersköterskor ofta får ta rollen som ”själasörjare” har de ännu en sak gemensamt med präster.

– De flesta undersköterskor drivs av ett kall. Belöningen är inte lönen utan förvissningen att man gör något viktigt. Om man ser yrket som ett kall så styrs man inte av status och pengar. Det är något väldigt fint men tyvärr kan det utnyttjas. Jag tror att många undersköterskor stannar i yrket trots stress och tuffa arbetsvillkor på grund av det här kallet.

Hur utnyttjas undersköterskans empati och kall?

– Många gör mer än vad de blir ordinerade, det är inbyggt i systemet.

Michael Gustavsson förtydligar att systemet är New public management, det vill säga att vård och omsorg styrs som företag med effektivitet och formella mål som ska uppnås.

– Verksamheten regleras mer än vad den skulle behöva göras. Måluppfyllelsen blir viktigare än undersköterskornas eget omdöme att utföra sitt jobb. Men eftersom undersköterskorna ser vilka reella behov som finns så försöker de lösa det också. Det blir en form av civil olydnad: jag ger Stina mer än vad hon har rätt till för jag ser att hon behöver det. Undersköterskor har väldigt höga krav på sig själva.

”Enormt kvalificerat jobb”

Något som förvånat Michael är att undersköterskorna är så lojala och ogärna vill bråka om det här problemet.

– Däremot kan de strida mot att de har för många arbetsuppgifter och att de måste städa och vara vaktmästare. Det är olyckligt att man har lagt det också på undersköterskorna.

Michael lyfter fram en debattartikel i KA där en undersköterska räknar upp 131 arbetsuppgifter som hon utför.

Hur unikt är det på arbetsmarknaden?

– Det är nog ganska unikt. Det kan förekomma i vissa högstatusjobb men jag tror att det sticker ut. Lärare i skolan har också enormt många arbetsuppgifter, men inte så många som undersköterskor tycks ha.

– Om man går in och tittar på undersköterskans olika arbetsuppgifterna skulle vi se att det är ett enormt kvalificerat jobb.