Så blir de fristående förskolorna vinstmaskiner
I skymundan av debatten om friskolornas vinster görs det stora vinster i privata förskolor. Samtidigt har de mer outbildad personal och sämre bemanning än kommunerna.
Det går att tjäna mycket pengar på svensk förskola.
En av de största koncernerna, Norlandia, gör stadigt stora vinster på förskoleverksamheten och skickade 2022 vidare 40 miljoner kronor till andra företag i koncernen.
En annan friskolejätte, Academedia, skriver i sin senaste årsredovisning att det inte krävs särskilt stora investeringar för att starta en förskola eftersom skolpengen betalas i förskott. Det går snabbt att gå med bra vinst, snabbare än för grundskolor.
KA:s granskning visar att den genomsnittliga vinstmarginalen för alla förskolehuvudmän som är aktiebolag 2022 var drygt 6 procent, men 50 företag hade vinstmarginaler på över 20 procent.
Sämre bemanning och lokaler
I princip de enda intäkterna är skattepengar, så hur kan förskoleföretagen tjäna så mycket pengar? En förklaring är att det är mer outbildad personal och sämre bemanning i privata förskolor än i kommunerna (se grafik).
– Både personaltäthet, fördelningen mellan förskollärare och barnskötare, andel behörig personal och andelen otrygga anställningar spelar in. Personalkostnaden är en stor andel av kostnaderna, säger Johan Enfeldt, utredare på LO.
Lokaler är en annan sak som det går att spara mycket pengar på. Det finns inga regler för storlek på förskolelokaler vilket gör att det kan variera mycket.
Ett annat sätt att tjäna pengar är att ha kortare öppettider. Även privata förskolor måste erbjuda öppet under de tider som kommunen bestämt, men Johan Enfeldt säger att det kan gå att styra genom att ha små förskolor och etablera sig i områden där många har flexibla jobb och kan ha barnen kortare tid på förskolan.
Förskolan bortglömd i debatten
Det spelar också stor roll i vilken kommun man etablerar sig. Eftersom skolpengen baseras på kommunens snittkostnad, kan en förskola tjäna mycket pengar på att etablera sig i ett område där det är höga kostnader för förskolan, exempelvis för att kommunen behövt bygga många nya.
De senaste åren har marknadsskolan och vinsterna där debatterats flitigt och fått mycket uppmärksamhet i media. Förskolan har inte diskuterats lika flitigt.
Johan Enfeldt tror att det delvis beror på att det är lättare att mäta saker i skolan. Det går exempelvis att jämföra nationella prov och betyg och se tecken på om vissa skolor sätter för höga betyg.
Nyligen kom nyheten att studenter som gått på friskolor presterar sämre på universitet och högskolor än de som gått kommunala skolor.
– Eftersom det inte finns något sådant i förskolan så kommer den inte upp på agendan på samma sätt. Den har verkligen varit i skymundan, även om det börjar bli lite bättre. Om vi inte hade så stora problem inom grundskola och gymnasium skulle vi hinna prata mycket mer om förskolan, säger Johan Enfeldt.
