Så ska Boden rädda sommaren när spanska vikarier inte flygs in
I år kommer inga vårdanställda flygas in från Spanien till Boden för att rädda sommarbemanningen. I stället satsar kommunen på fasta tjänster, berättar verksamhetschefen.
Efter förra sommaren – då sex spanjorer jobbade på ett äldreboende i Boden – har kommunen slagit fast att språkbristerna var alldeles för stora för att fortsätta projektet. Dessutom var det svårt att göra en utvärdering, då det blev färre personer än väntat.
KA har tidigare skrivit om hur ordinarie personal fick mer arbete att göra när de behövde prata engelska, då till exempel språkliga missförstånd inträffade. Så hur ska den norrbottniska kommunen lösa bemanningen sommaren 2024?
KA har frågat Andreas Törnberg, verksamhetschef för äldreomsorgen i Boden.
Hur ska ni få sommaren att gå ihop i år?
– Det är flera delar. Bland annat har vi hämtat inspiration från förra årets projekt och bestämt oss för att skapa en egen resursgrupp där alla ska erbjudas tillsvidareanställningar. Vi kommer hålla i personalens utbildning själva.
En förhoppning var att de anställda från Spanien skulle vilja stanna kvar i Boden och jobba vidare i äldreomsorgen. Hur gick det med det?
– En person som var utbildad läkare är kvar i Sverige och jobbar på sjukhus. Det fanns även en annan person som ville jobba kvar, men projektgruppen hade ingen plan för hur vi skulle göra om de ville stanna kvar i Sverige. Till exempel hur vi skulle lösa boende eller hur turordningen skulle fungera.
Hur ska ni nå personer som inte redan bor och jobbar i Boden?
– Parallellt med resursgruppen har vi kompetensförsörjningsenheten, som till exempel deltar i mässor och besöker skolor för att rekrytera vikarier. Men vi tänker att alla måste hjälpa till och därför uppmuntras anställda att använda sina kontaktnät.
Kan det bli aktuellt att fortsätta med Spanien-projektet i framtiden?
– I fjolårets projekt var det inte så många från Spanien som vi hade hoppats på, och språket funkade inte, så det blev ändå svårt att räcka till. Däremot har vi lärt oss att tänka på andra sätt och jag tror att detta kan vara en del av lösningen i framtiden.
– Om 10 eller 15 år, då vi har 40-talister som ofta är engelsktalande och nysvenskar på våra äldreboenden, kan det vara så att svenska inte är huvudspråket på vissa boenden.
