Undersköterskorna i Olofström blev piggare efter bara ett par månader med kortad arbetstid

Olofström, i Blekinge, är en av de kommunala arbetsgivare som använt delar av den statliga satsningen ”återhämningsbonusen” till någon form av arbetstidsförkortning.

36 undersköterskor och vårdbiträden i en av grupperna i hemtjänsten har under några månader fått sin arbetstid minskad till 85 procent med heltidslön, det har inneburit i genomsnitt en timme mindre per arbetspass.

– Det här är underbart. Det är fantastiskt bra. Vi hinner återhämta oss, jag har till och med börjat träna vilket jag inte gjort på flera år. Många kollegor har börjat träna, säger undersköterskan och arbetsplatsombudet Tatiana Durac.

Hon får medhåll av alla i mötesrummet där vi sitter i hemtjänstgruppens ljusa stora lokaler som en gång i tiden var postkontor.

Den enda kritiken de har är att projektperioden blev så kort, strax efter nyår kan det ta slut. De började den 18 september.

– Det är först nu jag verkligen börjar känna att jag jobbar mindre. Det har tagit ett par månader att landa, säger kollegan Mia Eriksson.

För att få ihop scheman höjdes bemanningen i gruppen med ungefär fyra personer.

Attraktiv arbetsgivare

Uppe på ett krön brer det låga kommunhuset, med kommunnamnet i rosa bokstäver ovanför entrén, ut sig. På andra sidan krönet, en bit ner i backen tar den blåvita Volvologgan all uppmärksamhet.

Volvo, den ständiga konkurrenten om jobben i Olofström, som erbjuder högre löner och ofta bättre arbetsvillkor för de anställda än vad kommunen mäktar med. 

En av anledningarna till att Olofströms kommun ville använda återhämtningsbonusen just till arbetstidsförkortning var målet att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare, berättar Lena Olsson HR-strateg på socialförvaltningen, som håller i projektet.

– Det handlar om att öka attraktionskraften, öka återhämtningstiden och minska sjukskrivningarna, och sen också minska behovet av övertid, säger hon.

Att det blev så kort tid beror på att beskedet från Socialstyrelsen kom väldigt sent om bidragspengarna. Egentligen hade de velat ha en längre period.

Är det då helt kört eller finns det någon liten möjlighet till fortsättning?

– Vi ser ju inte att det kommer några statliga nya bidrag. Men vi kommer så klart göra en framstöt till politikerna om det. Om det är ett nollsummespel att det inte kostar något så är det ju inga problem att köra det. Men så fort det kostar något så behöver vi pengar till det.

Samtidigt brottas socialförvaltningen med en underskottsprognos för nästa år och eventuella vinster med minskade sjukskrivningar i projektet går knappt att mäta för en så kort period.

Få kortar veckoarbetstiden

Vi följer med undersköterskan Tatiana Durac hem till en av sina vårdtagare, Ann-Marie Åhman, en kvinna med perspektiv.

Hon fyller snart 91 år och har ägnat sitt liv åt bland annat kommunpolitik, under 25 år satt hon i socialnämnden i Olofström för Socialdemokraterna.

– När jag slutade 1998, pratade man inte om arbetstidsförkortning riktigt lika mycket som man gör i dag. Det är en högre arbetspress i dag, säger hon.

Har du märkt att personalen verkar piggare?

– Nej, svarar hon uppriktigt. Men jag har ju pratat med dem om projektet, själva upplever de att de är piggare. Men de har alltid varit trevliga.

15 kommuner/regioner har rapporterat för Socialstyrelsen att de för bidragsåret 2022 använt återhämtningsbonusen, ett statligt bidrag, delvis till projekt med arbetstidsförkortning. Hur många som använt pengarna till detta 2023 står klart först i mars 2024.

Men inte så många har gjort som Olofström, och kortat veckoarbetstiden dagtid. Ofta handlar om det om helgtjänster och/eller kortade nätter för dem som jobbar natt.

Mörbylånga på Öland är ett undantag, där man precis som i Olofström kortat ner arbetstiden till 85 procent. Och ibland annat Sala pågår ett försök med 35-timmarsvecka på ett äldreboende. 

Kommunals beslut om 30-timmarsvecka

Frågan om arbetstidsförkortning har funnits på dagordningen från och till under 30–40 år, man kan undra varför det aldrig blir något mer än bara olika projekt.

– Det är så många människor det handlar om och då blir det kostsamt. Samtidigt som det är kostsamt med så mycket övertid, sjukskrivningar och personal som inte orkar. Det gäller att våga se det, säger Mervi Johansson, enhetschef för hemtjänstgruppen.

Förra sommaren tog Kommunal beslut på sin kongress om att driva frågan om 30-timmarsvecka. 

Så vad gör Kommunal? Inte så mycket som syns utåt än så länge. Men bakom kulisserna pågår ett arbete säger utredaren Hampus Andersson. Han berättar att man scannat av vad forskningen säger, man har tittat på andra länder och samlat in statistik.

Under 2024 kommer Kommunal vara mer utåtriktade i frågan. Exakt hur återstår att se. 

– Vi kan påverka på tre olika nivåer: Dels i politiken att försöka få till en förändring av lagstiftningen. Vi kan försöka få till en förändring i de centrala kollektivavtalen. Vi kan också jobba med lokala kollektivavtal, och få fram positiva exempel, säger Hampus Andersson.

Under tiden går hemtjänstgruppen i Olofström och hoppas innerligt på en fortsättning med kortare arbetstid.

– Vi håller våra tummar och tår, säger Taina Svensson och får medhåll av alla runt bordet.

– Vi trivs så bra med det här och vill fortsätta, säger Agnes Swigon. 

Fotnot: Projekten med kortare arbetstid och ständig helg är avslutade.