Kommunal om regeringens höjda lönekrav på arbetskraftsinvandring: ”Ett misslyckande”

När nya regler börjar gälla för arbetstillstånd den 1 november höjs försörjningskravet till 27 363 kronor på initiativ av regeringen och SD.

Det som upprör många kommunalare är att regeringen kallar nivån för god försörjning trots att många ingångslöner ligger långt under den.

På grund av försörjningskravet har Kommunal i Umeå kallat kommunen till förhandling om både löner och arbetsvillkor. Förhandlingen sker den 26 oktober.

– Vi vill att de ska höja alla ingångslöner och har bett dem att räkna på det, säger sektionsordförande Ethel Henriksson.

Höjda lönekravet

”Regeringens politik visar att vi har så låga löner att vi borde bli utvisade”

Debatt

Borde regleras genom kollektivavtal

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog vill inte kommentera de lokala förhandlingarna.

Däremot är han tydligt med att han ser införandet av försörjningskravet som ett misslyckande för arbetsmarknadens parter. Han skulle hellre se att löner för arbetskraftsinvandrare regleras genom kollektivavtal på samma sätt som löner för alla andra i Sverige.

– Nu har lagstiftaren klivit in och underkänt hela den svenska modellen. Det kan man ha uppfattningar om, men det är så det är att leva i en demokrati, säger han.

Summan är satt till 80 procent av medianlönen i Sverige och just nu ger det ett lönekrav på 27 360 kronor. Har du och Kommunal några tankar om det?
– När staten ska sätta en gräns försöker de hitta något och nu har de valt det här måttet och det är bara att förhålla sig till. I grunden är det säkert bra om undersköterskor som kommer från andra länder kan få strax över 27 000 kronor i lön från första dagen.

Tror du att det kan dra med andra undersköterskors löner?
– Det är klart att om arbetsgivarna har ett behov och de inte hittar arbetskraft till ett lägre pris i Sverige så och klart att det kommer bli ett tryck uppåt på lönerna och det skulle vi välkomna såklart. 

Det här blir ju i grunden en minimilön. 
– Det blir det ju och det är en väldigt bra minimilön. Den har jag svårt att säga nej till. Vi har lägstalöner som är lägre i våra kollektivavtal. Men jag skulle hellre se att vi hade kollektivavtal som fungerar för det här. När staten sätter en lön, då blir det så här yxigt att människor blir utvisade som har kommit Sverige i ett gott syfte. Lärt sig svenska, utbildat sig och bidragit till svensk välfärd. Det är tragiskt och tråkigt och inget som vi står bakom. 

Uppvakta regeringen

Trots att det redan är bestämt att arbetstillståndets försörjningskrav börjar gälla den 1 november hoppas Johan Ingelskog fortfarande att han kan hitta andra lösningar med nya kollektivavtal tillsammans med arbetsgivarsidan.

– Och jag kan väl sträcka mig så långt att jag sträcker gärna ut handen framför allt till Vårdföretagarna och SKR för diskussioner. Nu har vi en lagstiftning att ta hänsyn till men om parterna är överens om ett system, så skulle man kunna uppvakta regeringen om att vi skulle kunna hantera våra frågor så.

Sveriges Kommuner och Regioners ordförande Anders Henriksson är positiv till Johan Ingelskogs förslag.

– Jag är säker på att vi har samma utgångspunkt att svenska modellen ska gälla. Och att vi säkert komma fram till en lösning att uppvakta regeringen med tillsammans för att ändra det här, säger han.

Sökt ansvariga ministrar

Kommunalarbetaren har sökt arbetsmarknadsminister och integrationsminister Johan Pehrson, L, samt migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, om hur de resonerar kring låglöneyrken och försörjningskravet.

Ingen av dem har hittills velat kommentera frågan.

Fotnot: förhandlingen i Umeå är framflyttad till den 6 nov