Här bestämmer personalen över maten på äldreboendet – då får Gert, 90, räksmörgås
Maten i äldreomsorgen kallas ofta både för smaklös och oätlig. Men på Växjö kommuns minsta äldreboende har undersköterskor och kockar gått ihop för att höja matlusten bland de äldre. Det blev en succé.
Kinnevaldsgården i Vederslöv arbetar med matlust för att äldre ska äta bättre. Skratten är täta mellan boende Britta Gustafsson och undersköterskan Anna Egonsson.
”Världsproblemen löser vi här runt matbordet”.
Orden kommer från undersköterskan Anna Egonsson. Hennes beskrivning får flera munnar att spricka upp i leenden runt det avlånga matbordet på det lilla äldreboendet Kinnevaldsgården i Vederslöv, strax utanför Växjö.
89-åriga Britta Andersson, som själv har jobbat som undersköterska en gång i tiden, lyser upp när hon hör Anna Egonsson säga det. Strax efter det tar hon en andra portion av dagens lunch: korvgryta med kokt potatis eller spagetti med köttfärssås.
Anna Egonsson hjälper till att fylla på tallriken. Hon har jobbat som undersköterska i mer än 20 år, och det finns en sak hon brinner lite extra för. Det är att öka matlusten bland de äldre. För det är som hon säger: ”maten är det roligaste vi har”.
Men samtidigt är kritiken mot maten i äldreomsorgen ständigt en het potatis.
Varningen: kommuner måste skärpa sig
Senast i fjol varnade Livsmedelsverket för att fler kommuner måste bli bättre på att förebygga undernäring bland äldre.
Endast 65 procent av kommunerna har ett tydligt samarbete mellan måltids- och omsorgspersonalen, enligt myndighetens kartläggning. Samtidigt var det endast sex procent som erbjöd äldre med hemtjänst någon att äta tillsammans med.
Till skillnad från skollunchen finns det inte heller några lagstadgade kvalitetskrav på måltiderna (däremot riktlinjer).
Men på Växjö kommuns minsta äldreboende, med 23 vårdtagare, har man tagit frågan om undernäring på allvar. Här har alla medarbetare, oavsett yrkesroll, gått ihop i viljan att få äldre att äta ordentligt.
Det här är Kinnevaldsgården
För två år sedan bestämde chefer och anställda sig för att ta ett nytt grepp kring måltiderna. Sofia Herbertsson, som är enhetschef, har själv jobbat inom kost och hade flera förslag på ändringar.
Tillsammans med de anställda i huset, samt kommunens dietist, införde arbetsplatsen en mängd förändringar. Alla bidrog med sin egen kompetens: undersköterskorna som känner vårdtagarna bäst, sjuksköterskor som kan hälsoaspekten, rehabassistenter och dietisten med receptförslag och kockarna med sin kompetens i köket.
Förutom att arbetet har höjt matlusten bland de äldre har det även resulterat i ökad arbetsglädje. De anställda är med och styr över sin arbetsplats, något som undersköterskan Anna Egonsson är glad över.
2023 vann Kinnevaldsgården tävlingen ”Arla guldko”. Tävlingen delar ut priser till offentliga kök som jobbar med matglädje. Kollegorna på Kinnevaldsgården vann i kategorin ”bästa seniormatglädje”.
Vårdbiträdet Ali äter med 89-åriga Britta
Samarbetet startade för ungefär två år sedan och har redan gett resultat. Genom olika studier och måltidsobservationer har man kunnat se att risken för undernäring har minskat.
Nyckeln till framgång har varit en mängd olika förändringar (se faktaruta längre ned). Bland annat äter en anställd per avdelning alltid tillsammans med de äldre, även kallat omsorgsmåltid.
Den här måndagen är det vårdbiträdet Ali Tawoz. Han slår sig ner bredvid Britta Andersson och tar en portion med spagetti. Samtidigt ser Anna Egonsson till att presentera dagens måltid och tillbehör.
”Vill du ta själv eller ska jag hjälpa till?”, frågar hon sedan en av gästerna vid bordet.
Förut brukade lunchen serveras i kantiner vid köket. Nu får de äldre ta maten själva från olika porslinsformar, som står på själva matbordet.
– Det är mer som man är van vid hemma när familjen äter. Då dukar man upp snyggt, tar maten själv och samlas vid bordet, säger kocken Sara Malmqvist.
Knepet: kladdkaka med svarta bönor
Men i grund och botten handlar det om hur man ser på måltiden, enligt dietisten Cecilia Svanberg. Till skillnad från många andra kommuner har Växjö anställt en egen dietist, som har varit med och utformat hur personalen jobbar med måltider.
– Ofta kan man läsa löpsedlar om hur dålig maten i äldreomsorgen är, men då handlar det troligtvis om att man bara har fokuserat på själva maten. Men det är egentligen en liten del av måltiden, säger Cecilia Svanberg.
I själva verket är belysningen, ljudnivån och dukningen vid bordet minst lika viktigt. Dessutom ska man inte stirra sig blind på lunchen, tillägger hon. Äldre med risk för näringsbrist behöver ofta flera måltider, såsom mellanmål.
Därför har alla undersköterskor fått lära sig hur man tillagar proteinrika, nyttiga mellanmål. Oftast bakar personalen mellanmålen tillsammans med de boende.
90-åriga Gert Svensson tycker väldigt mycket om kladdkaka med svarta bönor. Han sitter även med i det så kallade boenderådet. I rådet sitter flera vårdtagare, chefer, undersköterskor, sjuksköterskor och en kock från köket för att diskutera måltiderna. De får även provsmaka nya recept.
Bara för någon vecka sedan fick Gert Svensson och de andra boende, som deltar i rådet, igenom sitt förslag att räksmörgås ska bli fredagens stående kvällsmat.
– Då blir det lite festligt, säger han.
Kocken Camilla förebygger matsvinn
De som ska göra räksmörgåsarna heter Camilla Broholm och Sara Malmqvist. De jobbar som kockar på Kinnevaldsgården och gör även lunch till två skolor i området.
Camilla Broholm, som har jobbat i kommunen i mer än 25 år, tycker att personalen i huset har lärt känna varandra bättre tack vare samarbetet. Förut brukade köket vara mer “eget”.
– Uppstår det något problem kan vi prata med varandra, framför allt eftersom vi är på samma plan. I andra kök kanske man inte heller träffar de äldre så ofta, men det gör vi, säger Camilla Broholm.
Ibland när hon jobbar helg har hon ätit tillsammans med de äldre. Tack vare det har hon kunnat förebygga matsvinn, då hon ser hur mycket de boende äter av maten.
Samtidigt har priserna på råvaror ökat under det senaste året. Camilla Broholm berättar att de har fått dra ner på till exempel mängden grädde i maten för elever, men hittills har köket sluppit göra liknande nedskärningar i till exempel kvällsmaten för de äldre. Orsaken är att de behöver näringen.
Att låta maten kosta vad den behöver kan ge andra ekonomiska fördelar, enligt Sofia Herbertsson, enhetschef.
– Om vi får till näringsmässiga måltider gynnar det andra saker. Till exempel färre fallolyckor och mindre sömnmedicin. Det är också kostnader. Man måste tänka brett, säger hon.
Lasse Berghagen sjunger till måltiden
Åter till undersköterskan Anna Egonsson och de andra som äter lunch. Plötsligt slår hon på en tv på den vita väggen. Tonerna från en yngre Lasse Berghagen, som sjunger på Allsång på Skansen, lägger sig över rummet.
89-åriga Britta Andersson berättar att hon har en favoriträtt.
– Kålpudding är så himla gott, säger hon.
Ute i köket avslöjar kollegorna Camilla Broholm och Sara Malmqvist att kålpudding kommer att serveras i helgen. Undersköterskan Anna Egonsson inflikar:
– Det är så här man vill jobba. Det är ju för omsorgstagarna som vi är här.
Fem tips för en bra måltid
Så jobbar de på Kinnevaldsgården
Har ett kvalitetsråd
Det innebär att alla som är delaktiga i måltidsarbetet träffas regelbundet och diskuterar. Bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, kockar, dietist, psykoterapeut och chefer.
Äldre får tycka till
I ett annat råd, boenderådet, får seniorerna chansen att delta och berätta vad de tycker om maten. Förutom de äldre deltar även undersköterskor, chefer och någon från köket. Vårdtagarna får även provsmaka nya recept och ge förslag på rätter.
Omsorgsmåltid
En undersköterska per avdelning sitter ned och äter tillsammans med de boende. Det ska inte förväxlas med rasten. Medarbetaren tar sin rast antingen före eller efter måltiden.
Måltidschecklistor
På varje avdelning finns det en checklista som personalen ska använda. Den är anpassad efter hur de som bor på respektive avdelning vill ha sina måltider. En checklista kan se ut så här:
- Presentera maten när alla sitter till bords
- Erbjud dricka
- Se till att alla sitter ordentligt och att det är rätt belysning**
- Maten och drycken ska stå framme på bordet
- Fråga om gruppen vill ha musik under måltiden
** Tänk på att ha höj-och sänkbara matbord i matsalen. Den som sitter i en rullstol riskerar annars att hamna långt ifrån tallriken, något som påverkar både ergonomin och det mentala intrycket.
Belysningen ska vara lagom. Med det menas varken för starkt eller svagt ljus. Ibland kan det vara klokt att ha persiennerna halvt neddragna för att undvika att det blir för varmt inomhus.
Vill någon äta på sitt rum? I så fall får personalen följa måltidschecklistan i möjligaste mån.
Engagera de äldre
Låt seniorerna vara delaktiga så mycket som det går. På Kinnevaldsgården brukar till exempel 89-åriga Britta Andersson hjälpa till att duka inför lunchen. När undersköterskor gör mellanmål är det också vanligt att de boende hjälper till.
