Vården är beroende av att det finns personal dygnet runt. Det gör att det är svårare att få till bra scheman än för ett vanligt sju till fyra jobb där man med lätthet får in femton timmar dygnsvila varje dag och en sammanlagd och sammanhängande helgledighet på 63 timmar från fredag klockan 16 till måndag klockan 07. 

Nu ska arbetstidslagen äntligen börja gälla även för vården med minst elva timmars dygnsvila och minst trettiosex timmars veckovila. Men många arbetsgivare fortsätter med samma tankevurpa som tidigare. 

De försöker envetet hålla sig till minsta möjliga återhämtning för medarbetaren, i stället för att nu en gång för alla göra attraktiva scheman så att vården åter blir en arbetsplats dit folk söker sig i stället för att fly den. 

Låter det lockande?

För vem vill jobba klockan 7-15 måndag-fredag och 7-12 på lördagar med endast helledig dag på söndag? Det följer arbetstidslagen och du får ut din dygnsvila och veckovila och du får dina timmar.

Låter det inte lockande? Kanske då med en liten kompensation med färre timmar på en heltid så att du jobbar 7-14 på måndag, 7-15 på tisdag, 9-16 på onsdag, 13-21 på torsdag, 8-17 på fredag och 7-11 på lördagen. År ut och år in – även på röda dagar.

Inte? Inte ens om jag slänger in lite mer jobb på söndagar ibland och en delad tur någon gång så att du kan jobba två pass på en och samma dag – du får ju dina timmar och det följer arbetstidslagen.

Det borde inte ha kommit som en överraskning att det krävs mer personal för att få till scheman med dygnsvila och veckovila.

I vården får vi där vi jobbar helg som vardag alltid nöja oss med det absolut minsta möjliga i vila och återhämtning. Det är inte konstigt att vi ligger i topp vad gäller sjukskrivningar som orsakas av just brist på vila och återhämtning. 

Hacka inte personalen i småbitar

Det går att göra det så mycket bättre även i vården om man släpper det gamla tänket med att hacka upp personalen i småbitar och sprida ut dem i verksamheten så att alla småluckor täcks, i stället för att anställa fler medarbetare. 

Arbetsgivarna har haft över femton år på sig att förbereda sig för 11 timmarsvilan. Det borde inte ha kommit som en överraskning att det krävs mer personal för att få till scheman med dygnsvila och veckovila. Men läget gör att arbetsgivarna har en gyllene chans att bli attraktiva arbetsgivare. Goda och innovativa exempel finns redan runt om i landet som visar att det går om en bara vill.