Kommunals yrken drabbas hårt av nya lönekrav för arbetstillstånd
När lönekravet för arbetstillstånd fördubblas till drygt 27 000 kronor är det framför allt Kommunals yrken som drabbas. Där är lönerna i dag betydligt lägre.
– Regeringen borde i så fall kräva högre löner för alla, säger hemstädaren Anneli Wiklund i Göteborg.
Städaren Anneli Wiklund är bekymrad över de nya lönekraven.
Från 1 november gäller nya regler för att få arbetstillstånd.
Den största förändringen är att lönekravet mer än fördubblas, från 13 000 kronor till 27 360 kronor. Det trots att en stor del av tillstånden utfärdas för yrken med väsentligt lägre löneläge.
Förra året var det drygt 24 000 personer som fick arbetstillstånd i Sverige.
Kommunalarbetarens granskning visar att 9 500 av dem sökte tillstånd i ett yrke som Kommunal organiserar.
Av dem är säsongsarbetande bärplockare den absolut största gruppen. Kockar, köksbiträden och städare är andra av Kommunals yrkesgrupper som finns med bland de tio största yrkena.
”Hemfrid kan inte matcha lönen”
Anneli Wiklund är hemstädare och Kommunals arbetsplatsombud på Hemfrid i Göteborgsområdet. Hon möter många kollegor som oroliga över om de ska få fortsätta arbeta och stanna i landet.
– Hemfrid kan inte matcha den lönen som krävs. Så det finns en del oro och det förstår jag.
Hon berättar att hon har flera medarbetare som kommer från länder utanför Europa och har sökt arbetstillstånd.
– Vi har kollegor som är thailändare, kineser, från Mexiko och från olika afrikanska länder. En del från länder som de kan vara oroliga att återvända till, säger hon och undrar vad som händer med dem nu?
Medellönen för en hemstädare är 23 287 kronor, 4 000 kronor under försörjningskravet.
– Det är orimligt. Att regeringen inte kräver högre lön för alla i låglöneyrken i så fall. Ska de utvisa oss andra också?, säger Anneli Wiklund.
Regeringen får stå för det
Hon får medhåll av undersköterskan och arbetsplatsombudet Sonja Höök i Nacka som skrivit en debattartikel i Kommunalarbetarenom att använda försörjningskravet som ett argument för att höja löneläget för låglöneyrken totalt.
– De, regeringen, säger ju att man inte kan försörja sig på mindre än 27 360 kronor, och då får de stå för det också, säger hon.
Orsaken bakom det höjda försörjningskravet är enligt regeringen att få bukt med arbetsmarknadskriminalitet och lönedumpning. Är inte det bra?
– Självklart är det bra, men då måste de ju höja allas löner. Lönedumpningen blir kvar så länge vissa grupper får tjäna mindre än det.
De enda som måste söka arbetstillstånd och omfattas av försörjningskravet är de som kommer till Sverige från länder utanför EU. Sonja Höök menar att det blir för få som omfattas av det.
– Alla vi som redan bor här i Sverige och de som kommer hit från andra EU-länder får ju i dagsläget fortsätta att tjäna långt under denna summa. De som kommer från EU-länder som Rumänien och Bulgarien jobbar ofta för väldigt låga löner här i Sverige: ibland så lite som 30 kronor i timmen. Vill man verkligen komma åt oseriösa företag så måste man ju alltså se till att även de får en högre lön, säger hon.
Lönenivåerna måste upp
På arbetsgivarsidan finns det också de som menar att försörjningskravet kan bidra till ett högre löneläge.
Jim Lindberg är socialchef i Vindelns kommun som har några anställda med arbetstillstånd.
Han menar att höjningen av försörjningskravet i kombination med personalbristen bidrar till att löneläget måste upp.
– Man kommer att behöva titta på lönenivåer för att klara bemanningen – även om det får stora konsekvenser. Vi kanske inte kan göra det nu, men det kommer att bli tvunget på sikt.
