Färre brukare och mer tid – LEIF tog med sig lugnet till äldreomsorgen i Värnamo

Namnet LEIF har de hittat på själva i Värnamo. Men det handlar inte om en person utan en ny sorts schemaläggning och ett nytt arbetssätt.

På äldreboendet Stensötan har de varit i gång sedan februari.

– Det känns som att vi är fler personer på jobbet än vad vi är, säger undersköterskan Andrea Kljajic.

Hur kommer då detta sig?

– Det är mycket strukturen, man känner sig inte stressad. Då får man också lugnare vårdtagare, säger Andrea Kljajic.

Anpassar schemaraderna

Strukturen hon pratar om handlar om att schemaläggningen utgår från brukarnas behov. I början på varje pass får Andrea ett inplastat kort där det står vilka vårdtagare hon har ansvar för under sitt pass.

Tidigare var det mer först till kvarn som gällde, personalen valde vilka man skulle gå till. Nu är det bestämt av schemaläggaren.

Vårdtagarna vet på så vis vem som ska komma nästa morgon. I genomförandeplanerna som också blivit väldigt mycket viktigare med det nya arbetssättet står det noga antecknat vilka behov respektive vårdtagare har, om det är någon som vill sova lite extra på morgonen får den det.

– Vi anpassar våra schemarader utifrån deras behov och önskemål, säger Andrea Kljajic.

Sammantaget betyder detta att hon tillbringar mer tid med färre vårdtagare i dag än innan LEIF, då det mer var så att alla hade ansvar för alla.

Kritisk invändning

Vi följer med in till Britt-Viol Rosenberg, 81 år, en pigg dam för sin ålder som klarar det mesta själv men behöver hjälp med stödstrumporna.

Ovanför hennes säng i det ljusa rummet hänger stora porträtt av hennes sex barnbarn, en tjusig ljusstake avslöjar hennes yrkesbakgrund som dekoratör, eller dekoratiss som hon själv säger.

Vad har hon märkt av LEIF?

– Inte så mycket, säger hon först, men när hon tänker efter är det nog inte lika många olika ansikten på en dag.

Undersköterskan Andrea Kljajic tycker att LEIF fungerar utmärkt, men har en kritisk invändning. Det kan bli så att alla är så fokuserade på ”sina” vårdtagare så att man ibland glömmer att hjälpa de andra vid behov.

Men att utgå ifrån vårdtagarnas behov, borde inte det vara självklart egentligen?

– Jo det kan man tycka.

Färre brukare för hemtjänstpersonalen

I huset bredvid Stensötan håller Rörestorps hemtjänst till. Undersköterskan Alena Dogic har tagit sig hit flera timmar innan sitt arbetspass för att bli intervjuad. Nu sitter vi i personalens vilorum och kontor, en klocka på väggen tickar högt.

Ovanför soffan sitter en stor tavla med blomstermotiv. Inom hemtjänsten har förändringarna kanske märkts ännu mer än på de särskilda boendena.

Inte minst för brukarna som tidigare kunde träffa upp mot 15 olika anställda på ett dygn. Nu kanske det rör sig om 7-8 personer.

Och på samma sätt har de anställda inte lika många olika besök på en arbetsdag, utan går i stället oftare till samma brukare.

– Vårt jobb liknar mer hur det är att jobba på äldreboende nu. Man springer inte ut och in till hur många som helst, säger Alena Dogic.

Hon säger att de utgår mer från brukarnas behov nu.

– Förut upplevde jag att man inte riktig tänkte på vårdtagarna, att man skulle ge dem den tid de behöver.

Innan varje pass läser Alena Dogic noga igenom genomförandeplanerna.

– Det står vilken hjälp de behöver, om man inte gillar för varmt vatten när man duschar till exempel. Alla kan inte svara när man frågar.

Och hon ägnar en del tid åt att uppdatera, om något har förändrats, vilket sker härinne i rummet där vi sitter.

Dags för LSS i höst

Både Alena Dogic och Andrea Kljajic på äldreboendet intill berättar att alla kollegor inte är eld och lågor över LEIF, en viss skepsis finns hos en del mot att behöva ändra på något som man tycker har fungerat.

– Jag är en sådan som säger att ”man kan inte säga något förrän man provat hur det är”. Vi är olika som personer, säger Alena Dogic.

Tanken är att alla verksamheter inom omsorgsförvaltningen i Värnamo ska jobba på det här sättet senast nästa år. Under hösten är det dags för LSS-verksamheten att möta LEIF.

Emilia Roholt är verksamhetsutvecklare på förvaltningen. Hon är medveten om att alla inte gillar förändringen.

– Det finns naturligtvis arbetslag och individer som tycker det här är jobbigt. För det är en förändring som påverkar och förändringar är svårt, säger Emilia Roholt.

Sjukskrivningstalen går neråt

Men hon menar att de resultat de redan sett visar att de valt rätt väg i Värnamo. Brukare är nöjda med att planeringar hålls, personal vittnar om en bättre arbetsmiljö och sjukskrivningstalen går sakta neråt.

De höga sjukskrivningstalen i kombination med svårigheterna att få kompetent personal att vilja jobba i vård och omsorg var huvudskälen till att Värnamo ville hitta något nytt.

– Vi kände att vi behövde jobba med grunduppdraget för att kunna möta framtiden, säger Emilia Roholt.