”Fortsätt gnälla, det är så vi får förändring!”
De enda som tjänar på att vi tystnar och slutar gnälla är arbetsgivarna. Det är genom att träffas, beskriva problem och gnälla tillsammans vi kan få förändring, skriver bussföraren Marina Sandström i en replik.
Senast jag – förutom i förra veckans debattartikel ”Lätt att gnälla för den som inte är medlem i facket” – hörde klagomål om gnäll vid fikabordet, var från arbetsgivaren.
Det är bara arbetsgivaren som tjänar på att vi inte har fikatid tillsammans, att vi inte kan berätta om våra problem eller trafiksituationer med kollegor.
Arbetsgivarna vill helst att vi ska vara ensamma, med enskilda förhandlingar. Det är då arbetsgivaren är starkast. Det märkliga med Kommunal är att man lokalt inte har någon som helst informationskanal, varken info från medlemmar eller till medlemmar.
Det mesta hos oss sker via papperskonversation, med rapportskrivningar, anslagstavlor, vallistor och ett kontor som finns en bit bort, en trappa upp.
Lyssna på gnället
Nej, det är dags för Kommunal att lyssna på gnället, vare sig det är från medlemmar eller icke medlemmar. Digitala medier, som Facebook, hjälper till att sprida info från arbetstagare, fackliga medlemmar och arbetsgivare.
Facebook är nutidens fikarum, en plats, som arbetsgivare kämpar för att inte ha, med hjälp av korta pauser, stressiga raster och långa pass, vem orkar?
Lyssna på gnället! Det är väldigt viktiga saker som diskuteras, som arbetsmiljö, hälsa och andra viktiga aspekter.
Vi diskuterar säkerhet för oss förare, politik i världen och rättvisa i fikarummet. Vi lär oss om olika synsätt, religioner och viktiga ord på andra språk i fikarummet.
Ingen lyssnar längre. Vi har blivit en “trist” bunt med gnällisar. Precis som arbetsgivaren vill ha det, för att kunna ignorera förarnas problem.
Det vi gnäller över kan vara något som vi inte direkt kan sätta på print, en känsla av olust, trötthet, eller när det känns motigt. Slitet i längden, ett konstant tjatande, samma problem om och om igen.
Men ingen lyssnar längre. Vi har blivit en “trist” bunt med gnällisar. Precis som arbetsgivaren vill ha det, för att kunna ignorera förarnas problem.
Vi behöver många som lyssnar på oss, facket, arbetsgivare och politiker.