Marika Carlsson: ”Ingen har så bra humor som vårdpersonal”
Som undersköterska hittade hon sin humor. Nu är komikern Marika Carlsson aktuell med en personlig show om hälsa, kroppsideal och hennes livslånga sug efter socker.
Två gånger har Marika Carlsson utsetts till landets roligaste kvinna. Innan hon blev komiker jobbade hon som undersköterska i tio år.
– Det var där jag fick min humor. Det finns ingen som har så bra humor som vårdpersonal. Du sitter vak hos en person som ska dö, det är jättetungt. Så kommer du ut i köket och antingen bryter du ihop eller också säger någon något som ni kan skratta åt. Humorn är jättebrutal, den är inte ok någon annanstans än i det rummet, och det behövs.
Marika menar att skämten är helt avgörande för dem som jobbar i vården.
– Jag tror humorn är en av anledningarna till att personalen orkar med allt som vårdyrket innebär. De har genomlidit pandemin och inte fått mer resurser. Hur hade det varit på jobbet utan humorn och gemenskapen?
Som en ”nykter alkoholist”
Marika sitter med en cappuccino och ett glas vatten på ett kafé i Stockholmsförorten Vällingby, där hon bor. Någon bulle eller kaka blir det inte.
– Nej, tänk dig en nykter alkoholist, så är det med socker för mig, säger Marika.
Jag har alltid hanterat jobbiga saker med att stoppa något i munnen. För oss som glider över i beroende – vi kan inte känna att nu räcker det. Vi äter tills kakorna tar slut.
Hon vill inte kalla sin problematik för hetsätning eller matmissbruk utan tycker att beroende är den term som bäst beskriver hennes sug efter socker och snabba kolhydrater, som dominerat hennes liv.
– Jag har alltid hanterat jobbiga saker med att stoppa något i munnen. För oss som glider över i beroende – vi kan inte känna att nu räcker det. Vi äter tills kakorna tar slut.
Marika har alltid sökt kickar och säger att hon har en så kallad beroendehjärna. Likt en nykter alkoholist kan hon i dag hantera socker – genom att avstå helt.
– Vi har regler hemma. Jag klarar inte av prassel från godispapper eller att godsaker ligger framme. Och om de bakar hemma vill jag vara förberedd på det eftersom doft är ett starkt sinne.
”Smalast när man dör vinner”
I sin aktuella föreställning ”Smalast när man dör vinner” berättar hon hur det tog henne tre år att bli av med sin övervikt, men att det inte fick henne att må bra.
– Jag kom i mål men jag mådde sämre än någonsin. Jag trodde att jag skulle må bra psykiskt om jag gick ner i vikt men så gjorde jag inte det. Då trillade jag ner i en depression.
Marika fastnade i ett destruktivt beteende där hon tränade hårt på gymmet för att sedan gå hem och äta socker och snabbmat. Sockret gjorde henne euforisk. Efter ruset kom en ohanterlig ångest som gjorde att hon åt ännu mer.
När du slutade äta socker, ersatte du det med något annat?
– Ja, jag ersatte det med snus. Och det smusslade jag med inför min fru. För två år sedan slutade jag med snuset. Då vaknade sockerberoendet till liv så det här är en livslång problematik, det är bara frågan om vad som triggar i gång den.
För Marikas del kom hjälpen genom stödorganisationen FAA (Anonyma matmissbrukare), självhjälpsgrupper och en beroendeterapeut.
Skambelagt att vara beroende av socker
På sin nya föreställning har hon fått fler reaktioner än någonsin. Hon kan höra folk gråta i lokalen även om showen främst består av humor. Precis som för undersköterskan Marika ligger skrattet och allvaret sida vid sida.
– Jag tar upp något som är så skambelagt. Det är inte accepterat att säga ”jag är sockerberoende”. Många tycker att man ska skärpa sig och vissa säger att det här inte finns. Men enormt många människor har beroendehjärnor.
På scener runt om i landet, med final på Stockholms stadsteater, ska Marika nu ut igen och prata om sin egen resa och om kroppsidealen som påverkar oss alla.
– BMI, vet ni vad det står för? Bakåtsträvande mänskliga ideal, säger Marika på scenen.
Hetsätning och sockerberoende – här finns hjälp
Hetsätningsstörning är en sjukdom som kan behandlas med psykoterapi och/eller läkemedel. Man kan söka hjälp via vårdcentral, 1177 eller en ätstörningsmottagning.
Det finns stödorganisationer som Frisk & Fri eller FAA (Anonyma matmissbrukare).
Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan, men huruvida man kan vara beroende av socker är forskarna inte överens om.
Sockerberoende eller matberoende är inte en diagnos inom vården men det finns beroendeterapeuter som jobbar med personer som har svårt att hantera socker.