Flera ansökningar om yrkesbevis för undersköterskor saknar intyg om svenskkunskaper

Det går trögt för många att få beslut och bevis om skyddad yrkestitel från Socialstyrelsen, något som KA beskrivit i flera artiklar. Många av dem som behöver komplettera sin ansökan har inte skickat med underlag som styrker deras kunskaper i svenska. Reglerna skiljer sig beroende av om man har en svensk eller utländsk undersköterskeutbildning.

Eva-Lotta Gunnarsson som arbetar som undersköterska i vikariepoolen i Kungsbacka kommun är en av dem som haft besvärligt att få sitt bevis och fortfarande väntar.

Kraven är inte likvärdiga. Vissa behöver bara ha intyg, för andra räcker det att ha jobbat ett år och några ska ha gymnasiepoäng i svenska. Det gör besluten godtyckliga.

– Socialstyrelsen sa att min arbetsgivare kunde fylla i ett intyg om att jag kan svenska. Det var kränkande. Ska min arbetsgivare fylla i ett papper om att jag förstår vad som sägs på tv? Sedan förstod jag att handläggaren hade fel och att intyget gäller dem som kommit till Sverige senare. Men kraven är inte likvärdiga. Vissa behöver bara ha intyg, för andra räcker det att ha jobbat ett år och några ska ha gymnasiepoäng i svenska. Det gör besluten godtyckliga, menar hon.

Snåriga regler

På Socialstyrelsen har man förståelse för att reglerna framstår som komplicerade. Har man gått en vårdutbildning i Sverige finns inga språkkrav, utan krav på godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Men även om man saknar betyg i svenska eller andra ämnen kan man ha andra meriter som väger upp för det:

– Det kan vara till exempel att man har jobbat som undersköterska eller i ett närliggande yrke i sammanlagt motsvarande ett år (heltid) de senaste fem åren eller att man har en högre utbildning inom vård- och omsorg. Vi gör en bedömning i varje enskilt fall om en persons meriter väger upp för de saknade betygen, säger Lars-Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen.

Språkintyg från arbetsgivaren

Den som gått en undersköterskeutbildning utomlands behöver också bevisa sina kunskaper i svenska. Det kan vara genom godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk eller att arbetsgivaren intygar språkkunskaperna.

– Den som är utbildad till undersköterska i ett annat land måste ha kunskaper i svenska, danska eller norska på en tillräcklig nivå för att kunna få ett bevis om skyddad yrkestitel som undersköterska. Socialstyrelsen har allmänna råd om hur de som söker visar att de har det. 

Ska förstå föreläsningar och rapporter

Den som gått en vårdutbildning utomlands (och saknar svenskabetyg) kan bevisa sina språkkunskaper genom att arbetsgivaren intygar språknivån i ett formulär från Socialstyrelsen. 

För att få ”godkänt” enligt formuläret ska man ha språkkunskaper på en nivå där man förstår komplicerad argumentation eller föreläsningar i ett ämne man är bekant med, läsa och förstå rapporter om aktuella problem, förstå det mesta i nyhetssändningar, försvara och förklara sina åsikter i diskussioner och kunna skriva en rapport eller uppsats.

Kan man säkerställa att respektive chef har kompetens nog att avgöra om en person har tillräckliga språkkunskaper?

– Nej, inte mer än att formuläret är ganska utförligt. Arbetsgivaren skriver inte bara ”X är jättebra på svenska”. Och vår erfarenhet utifrån andra legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård där vi använt oss av liknande formulär är att det fungerar helt okej. Finns det tveksamheter begär vi komplettering, säger Lars-Anders Kring.

Hur många som behövt komplettera sin ansökan om skyddad yrkestitel har Socialstyrelsen inte möjlighet att få fram. Handläggarna beskriver dock att de flesta kompletteringar gäller svenskan, ansökningsavgiften eller arbetsgivarintyg.