Brandmän poddar i ”Larm vi minns”: ”Behöver bearbeta det man ser”

– Vi blir nog lite avtrubbade från mycket hemskheter vi ser. Det är definitivt en arbetsskada, säger Daniel Brander.

Det är en tidig måndagsmorgon i Järna, strax utanför Stockholm. Daniel Brander och kollegan Trausti Brege riggar inspelningsutrustningen på köksbordet. En bukett med tulpaner ger färg till det annars ganska så nakna bordet.

Ute i trädgården står det en röd leksaksbrandbil. Det är Daniel Branders son som använder den för sina egna utryckningar. Daniel Brander lyser upp medan han berättar att sonen är intresserad av hans jobb som brandman.

Men det finns även delar av yrket som är svårsmälta. 

“Finns mycket känslor kring larmen”

Efter mer än 40 år sammanlagt som brandmän har Daniel Brander och Trausti Brege flera minnen av utryckningar som har lämnat avtryck på dem. Det kan vara en trafikolycka, ett självmord eller till exempel dödsolyckan med popbandet Viola Beach 2016. 

I podden “Larm vi minns” delar Daniel Brander och Trausti Brege med sig av sina minnen. Till en början var tanken att berätta mer om jobbet, men med tiden upptäckte de att flera lyssnare uppskattade att de visade sig sårbara.

– Det finns mycket känslor kring larmen vi åker på som många inte har någon aning om. Visst kan man prata mellan kollegor, men om du sitter på en middag tar du ju kanske inte upp vad som hänt på jobbet, säger Daniel Brander.

Vi visar helt enkelt att vi är människor. Det var faktiskt en tågvärd som hörde av sig. Hon berättade att hon inte hade tänkt på att det är någon som åker och tar hand om det som är kvar när ett tåg har träffat någon.

Kollegan Trausti Brege fyller i:

– Vi visar helt enkelt att vi är människor. Det var faktiskt en tågvärd som hörde av sig. Hon berättade att hon inte hade tänkt på att det är någon som åker och tar hand om det som är kvar när ett tåg har träffat någon. 

Just nu finns en säsong, med tio avsnitt, ute att lyssna på. Kollegorna turas om att berätta om larm de minns. Ett avsnitt tar omkring åtta timmar att göra, vilket innebär en hel del arbete på fritiden. 

Ny säsong ute nu

Idén till podden väcktes efter att Daniel Brander blev intervjuad av ett par gymnasieelever om sitt yrke. Samtidigt hade Trausti Brege drivit två poddar tidigare. 

Omkring 70 000 personer har lyssnat på deras första säsong. Intresset har varit större än de hade förväntat sig och efter sommaren väntas den andra säsongen finnas ute att lyssna på.

Men hur ser de på risken att personer som larmen handlar om känner sig uthängda? Det är en kritik som bland annat har riktats mot true crime-poddar, som också beskriver svåra händelser. 

– Ibland händer det att några har gissat om våra avsnitt handlar om en särskild olycka. Folk är väl lite sugna att få veta, men vi är stenhårda med att skydda de inblandade, säger Trausti Brege.

Anhöriga är positiva

I podden har både namn, ort och andra detaljer – som kan identifiera de involverade –  tagits bort. Hittills har det inte varit ett problem, tvärtom. 

– Jag har en god vän som känner anhöriga till en som var med i ett av våra larm. Både de anhöriga, och den drabbade personen, tyckte det var väldigt fint att jag tog upp larmet i podden, säger Trausti Brege. 

Varför tycker ni att det är viktigt att prata om känslor?

– För att man behöver prata om och bearbeta det man ser i jobbet, för att slippa ta med tankarna hem. Det känns som att det är betydligt bättre nu än förr, att det är mer okej att prata om känslor i samhället över huvud taget. Vi pratar ju också mycket med varandra i arbetsgruppen, för att slippa ta med tankarna hem, säger Daniel Brander.