Skolkockens knep för att hinna med särskild kost i skolan
När allt fler föräldrar och elever började önska anpassad kost blev det till slut för mycket för skolkocken Anna Melin Berggren i Jönköping. Men nu har det blivit mindre trångt på spisen – sedan kommunen infört en fast matsedel för elever med särskild kost.
Matsedeln i Jönköping innehåller favoriträtter som personalen vet att barnen tycker om, som pasta och köttbullar.
Det var under förra hösten som skolkocken Anna Melin Berggren i Jönköping märkte en förändring. Plötsligt började allt fler vårdnadshavare och elever efterfråga anpassad kost.
Framför allt är det anpassad kost för elever med en neuropsykiatrisk diagnos, såsom autism, som ökar.
Det är inget unikt för Jönköping. Enligt branschföreningen Kost & näring ökar efterfrågan på flera håll i landet och i dag har omkring 20 procent av alla barn i förskolor och skolor antigen specialkost eller anpassad kost.
För Anna Melin Berggren innebar ökningen att hon behövde hålla koll på närmare 13 olika kastruller – med nästan lika många olika rätter.
Till slut räckte varken personalen eller spisen till. Lösningen? En fast matsedel, med bestämda rätter, som rullar varje vecka för elever med anpassad kost. Matsedeln innehåller favoriträtter som personalen vet att barnen tycker om, såsom pasta och köttbullar eller kyckling med ris.
Skillnad på specialkost och anpassad kost
Specialkost:
Barn med en konstaterad matallergi har rätt till säker och näringsriktig mat. Detta måste skolan och skolköket ta hänsyn till och anpassa måltiderna efter.
Exempel på specialkost:
- Matallergi (även kallat födoämnesallergi)
- Celiaki
- Laktosintolerans
- Kontaktallergi
- Korsreaktioner
- Icke-allergiska överkänslighetsreaktioner
Anpassade måltider:
Elever som av religiösa skäl avstår från vissa livsmedel har rätt till anpassade måltider. Att neka barnet det kan vara diskrimineringsgrundande. Men önskemål kring maten som rör politiska åskådningar, dieter, etiska eller filosofiska värderingar, som inte ingår i de fem världsreligionerna, omfattas inte av diskrimineringslagen. Då är det upp till skolan och köket att avgöra vad som är möjligt.
Exempel på anpassad kost:
- Anpassning av religiösa skäl, t.ex. kosher, halal, minus fläsk
- Anpassning av etiska skäl, t.ex. vegetariska koster, vegankost
- Konsistensanpassning: ordinarie kost med anpassad konsistens
- Separering: ordinarie kost där komponenterna är uppdelade
- Energiberikning: ordinarie kost berikad med extra fett
- Kost vid selektivt ätande
- Anpassning i måltidsmiljön
Källa: Kost & näring
”Mindre stressigt”
Den fasta matsedeln finns på tre av kommunens skolor och kommer utvärderas efter terminens slut. Men redan nu märker personalen att barnen äter ordentligt av rätterna, enligt Anna Melin Berggren.
– Förut kunde det vara så att en skulle ha potatismos, en annan soppa. Nu tillagar vi ju en och samma mat för de som har anpassad kost, så det blir ju även mindre stressigt för oss, säger hon.
En stor skillnad är att hon kan använda sin arbetstid på ett mer effektivt sätt. Tidigare kunde Anna Melin Berggren behöva koka en rätt redan klockan åtta på morgonen, trots att den skulle serveras först omkring klockan elva. Nu slipper hon det.
Men vad händer med elever som inte äter av maten? Enligt kostchefen Lina Ekeroth Sandqvist finns det ingen regel utan undantag.
– De som inte klarar av detta får vi självklart ta hänsyn till. Men det vi har märkt är att efterfrågan på anpassad kost har ökat väldigt fort. Det är viktigt att vi låter de med kompetens, som jobbar på elevhälsan, avgöra vad som krävs, säger hon.
Matsedel väcker oro
Men på föreningen Autism Sverige, lokalt i Jönköping, är man orolig över hur en fast matsedel ska påverka barn med ett selektivt ätande. En del barn kanske bara äter yoghurt eller köttfärssås, enligt Maria Grimstål, ordförande på Autism Jönköpings län.
Hon föreslår att köksmedarbetare gör ett storkok av rätten som barnet äter, något som man kan frysas in.
– Att det finns en fast matsedel är jättebra för elever som behöver förutsägbarhet, men det finns ju elever med autism som är extremt selektiva. Att äta i en matsal kan vara stressigt nog och får du då inte maten du klarar av att äta går det helt enkelt inte, säger hon.
Så fungerar anpassad kost på andra ställen
Trosa kommun
Erbjuder i första hand oblandad kost, till exempel att personalen separerar rätten från såsen. I andra hand erbjuds en fast matsedel, i sista hand helt individanpassad kost.
Kungälvs kommun
Erbjuder i första hand en 5-dagars meny med olika maträtter. Vid ytterligare behov så fattas beslut om det i samråd med elevhälsan.
Värnamo kommun
Har en fast matsedel för anpassad kost. Framtagen av måltidsservice i samråd med elevhälsan. Vem som har behov att äta av den avgörs av skolsköterskor.
Kristianstad kommun
Har en fast matsedel med rätter som ska passa de flesta barnen med behov av anpassad kost. Elever kan även få en anpassad måltidsmiljö, såsom en fast placering i matsalen, om det behövs.
Leksand kommun
Erbjuder i första hand en 5-dagars matsedel med anpassad kost. Vid behov av fler anpassningar av måltiderna diskuteras det i samråd med skolpersonalen.
