Personal efter mordet på LSS-boendet i Enköping: ”Inte förvånad”
Mordet på en ung kvinna som jobbade på ett LSS-boende i Enköping har väckt starka känslor bland andra i branschen. Nu höjs röster inom Kommunal om att införa krav på minimibemanning.
– Vi ska sköta vårt jobb, men det ska helst inte kosta något, säger en vårdare i Kronobergs län.
Robert Kvarnström jobbar inom LSS. Han tycker att det har blivit alltför godtyckligt vilka människor som placeras inom LSS.
I slutet av förra veckan mördades en 19-årig kvinna på sitt jobb på Munksundets gruppbostad i Enköping. Kvinnan var ensam på boendet med en man som bor där.
Mannen har erkänt brott och är häktad misstänkt på sannolika skäl för mord.
Polisen utreder även om ett arbetsmiljöbrott har skett. En teknisk undersökning pågår på platsen och förhör kommer att hållas med bland annat arbetsgivaren.
– Varför de var ensamma är en av frågorna som jag vill titta närmare på. Fanns det anledning för arbetsgivaren att ha organiserat arbetet annorlunda? säger säger Jennie Nordin, åklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.
”Blir inte förvånad”
Dödsfallet på LSS-boendet har väckt starka känslor inom branschen.
Robert Kvarnström har jobbat inom LSS, som bland annat boendestödjare, i 16 år. I dag arbetar han på heltid som ordförande på Kommunals sektion och förhandlingsteam för anställda inom Ambea-koncernen.
– Det är fruktansvärt att folk ska mista sina liv på jobbet. Det är ändå 2022 och vi kan trots det inte säkra upp att folk kommer hem under slutet av arbetsdagen.
– Samtidigt blir man inte förvånad att det sker, säger Robert Kvarnström.
Han tycker att det har blivit alltför godtyckligt vilka människor som placeras inom LSS. Konsekvensen blir dels att brukarna riskerar att få fel hjälp, dels att situationer med hot och våld enklare kan uppstå.
– Pedagogiken vi använder är skapad utifrån autismspektrumet, men i dag är det många andra psykiska diagnoser som egentligen inte har med LSS att göra. Då har vi en pedagogik som inte biter på många personer, säger Robert Kvarnström.
De gånger då hans sektion har lagt 6:6a-anmälningar rör det sig ofta om ensamarbete. Till exempel att medarbetare har jobbat ensamma med brukare som är hotfulla eller våldsamma.
Robert Kvarnström tycker att det borde finnas ett nationellt krav på minimibemanning.
– I dag blir det att kommuner tecknar avtal med företag som vill ha det billigaste alternativet. Samtidigt vill företagen gå med vinst.
– Då blir det oftast personalen som drabbas och att man skär ner på dem, säger han.
Rädsla att jobba ensam
Ute på golvet kämpar personalen med att hitta egna lösningar på problemet. Det konstaterar en vårdare i i Kronobergs län, som vill vara anonym. På hennes arbetsplats jobbar personalen ensam mellan 09.00 och 15.00. Totalt bor fem brukare där.
– Det har hänt att en boende har rymt och då har jag behövt låsa in mig på personalrummet och ringa samtal. Då har jag ingen koll alls på de andra, säger vårdaren.
Ibland har yngre kollegor inte vågat gå in till vissa brukare när de är ensamma. Därför har vårdaren tagit sig an mer arbetsuppgifter än vad hon egentligen ska göra – för att hjälpa sina kollegor att känna sig trygga.
– Jag går in till personen och ordnar med det sista så att kollegan inte behöver göra det senare. Det kan till exempel vara om jag känt att personen har haft ett svajande humör tidigare under dagen, säger vårdaren.
En av hennes kollegor har bra kontakt med polisen och har ordnat så att personalen har någon att ringa vid behov. Vårdaren tycker dock att kommunen borde ta ett större ansvar.
Vad var din första tanke när du hörde om dödsfallet i Enköping?
– Man blev ju mållös. En sådan sak ska inte hända, men samtidigt är jag inte förvånad. Nu vet inte jag vad som hänt i det här fallet, men det känns som att vi ska sköta vårt jobb, men det ska helst inte kosta något, säger vårdaren.
