Svårt stoppa scheman med hjälp av Arbetsmiljöverket
När Kommunals skyddsombud anmält ohållbara scheman till Arbetsmiljöverket har det i flera fall blivit avslag. Nu ser Kommunal över stödet till skyddsombuden.
Arbetsmiljöverket agerar inte mot ohållbara scheman.
Förra året tog Kommunal fram checklistor för hur schemaförändringar ska riskbedömas och en mall för att skriva en så kallad 6:6a-anmälan. Tanken var att hjälpa skyddsombuden att komma åt ohållbara scheman. Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog kallade det för ”ett riktigt krafttag”.
Men KA har hittat flera fall där Arbetsmiljöverket avvisat skyddsombudens krav om scheman, trots att de använt sig av Kommunals checklistor och mallar.
På Ytterö psykosavdelningar i Stockholm anser personalen att det så kallade hälsoschema som infördes för ett år sedan kraftigt har försämrat arbetsmiljön. Men som KA berättat har Arbetsmiljöverket inte gått vidare med kraven som handlar om scheman. Samma sak skedde i våras i skånska Höganäs, där skyddsombuden liksom på Ytterö krävt att samtliga schemarader skulle riskbedömas.
Agerar inte om det finns kollektivavtal
Men grundprincipen är att Arbetsmiljöverket inte lägger sig i scheman och arbetstider om det finns ett kollektivavtal, enligt Ulrich Stoetzer som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Undantaget är om schemat innebär vissa saker som man vet kan innebära risk för ohälsa. Då ska arbetstidens förläggning riskbedömas.
Det ska riskbedömas
Arbetstidens förläggning ska riskbedömas om den innebär vissa kända risker för ohälsa, till exempel:
- Långa arbetspass
- Långa arbetsveckor
- Kvälls- och nattarbete
- Delade turer
Men det finns ingenting i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som handlar om kortade men fler arbetspass eller arbete varannan helg.
– Vi bygger våra föreskrifter på de risker som vi känner till och tittar mycket på den forskning som finns. Det är viktigt att våra regler är väl underbyggda. Men det är inte omöjligt att det finns andra risker med arbetstidsförläggning som vi i dag inte har koll på, säger Ulrich Stoetzer.
För Ytterö kunde resultatet, enligt Arbetsmiljöverkets inspektör, varit ett annat om skyddsombuden i stället pekat på att arbetsmiljöarbetet inte fungerar eller att det hade gått att påvisa risk för ohälsa. I det läget hade Arbetsmiljöverket haft möjlighet att agera. Det är inte i fokus i Kommunals strategi, som riktar in sig på riskbedömningar.
Viktigt att lyfta fram risker för ohälsa
Men nu kan en förändring ske. Lena Byström, ombudsman på Kommunal med ansvar för arbetstider, säger att skyddsombuden tydligt behöver skriva i sina anmälningar hur schemat leder till ohälsa, och kräva åtgärder kopplade till det.
– Om Arbetsmiljöverket ska agera behöver det vara tydligt att det finns brister i återhämtningen, och därmed risk för ohälsa, säger Lena Byström.
Kommunal ska nu göra ett omtag och se över mallen till skyddsombuden.
Johan Ingelskog sade när strategin lanserades att Kommunal såg satsningen som ett test av lagstiftningen. Har testet inte visat att man borde pröva andra vägar för att komma åt ohållbara scheman – exempelvis genom att få till ändringar i kollektivavtalen? Lena Byström tycker inte det.
– Det finns inte en väg utan flera. Den vägen som finns öppen nu är den som går via Arbetsmiljöverket. Sen får man alltid utvärdera hur man ska fortsätta jobba med frågan. Helt klart ska man inte behöva ha en arbetsmiljö som man blir sjuk av, säger Lena Byström.
Skyddsombud kritisk till strategin
Mostafa Hosseini, huvudskyddsombud i Psykiatri Södra Stockholm, är kritisk till Kommunals strategi att skriva 6:6a för att komma till rätta med de problem som hälsoscheman orsakar.
– Vi kan skriva 10 000, det har ingen effekt.
