Redan i fjol startade namninsamlingar mot hälsoscheman i Halmstad, totalt har drygt 1 200 personer skrivit på protestlistor. Oron är stor för att stressen ökar. Bristen på återhämtning är inte bara ett problem i Halmstad. Det visar en landsomfattande enkät (se resultaten här (extern länk)) som besvarats av både vårdpersonal, mellanchefer, HR-specialister och politiker i kommunerna.

Frågor och svar om hälsoscheman.

Hälsoscheman

Missnöjd med schemat? Här är dina rättigheter

Arbetstider

Ohälsosamma pass är det absolut största problemet, visar enkäten. Det kan till exempel vara ryggpass, alltså kväll följt av morgon. Det är något som Annie Larsson gärna vill slippa.

­– Man inte hinner inte varva ner ordentligt och sover oroligt, säger hon som arbetar på Oskarströms äldreboende.

Kritik mot resurspass

I Halmstad riktas kritiken mot fler men kortare pass, varannan helg och att personalen ska använda 20 procent av sin arbetstid till resurspass på andra arbetsplatser.

– Det sämsta är att vi blir påtvingade resurspass. De gamla blir lidande. Men jag är bekymrad för att det ska bli stressigt. Jag har två år kvar till pension, men jag kanske går tidigare, säger Annie Larsson.

Redan i dag tycker hon att schemat ger för lite återhämtning. Nu är schemaperioden sex veckor, men ska kortas till fyra. Samtidigt får hon som jobbar 90 procent kortare och fler pass. Risk är att det blir ännu mindre sammanhängande ledighet.

Lite återhämtning

Enkäten visar också på andra ohälsosamma pass som delade turer och dubbelpass som leder till lite sammanhängande återhämtning. Ett annat stort problem är att schemat inte kan påverkas.

Schemaläggning är väldigt mycket mer än bara scheman.

Tilda Lundgren, Konvoj

Bakom enkäten står Tilda Lundgren och hennes nystartade företag Konvoj som håller på att utveckla ett digitalt verktyg som kan ta fram scheman som är anpassade efter både medarbetarnas, brukarnas, de anhörigas och verksamhetens behov. Enkäten har tagits fram i syfte att förstå dagens schemaproblem och vägleda framtida utvecklingsarbete. 

– Schemaläggning är väldigt mycket mer än bara scheman. Men en bättre schemaläggning kommer inte att lösa underbemanning, det har jag väldigt mycket respekt för. Jag har tidigare erfarenhet av schemaoptimering, i synnerhet från flygindustrin och vet att det finns bättre verktyg rent matematiskt, rent tekniskt. Jag är helt enkelt en ung civilingenjör som vill bidra på det sätt jag kan. Enkäten visar ju tydligt att det inte fungerar som det är idag, säger Tilda Lundgren.

Bra dialog krävs

Enkäten visar att det krävs en bra dialog för att schemaarbetet ska fungera. Viktigt är också tydliga regler som är väl förankrade, gott om planeringstid, utbildade schemaläggare och stödsystem som fungerar.

Detta är viktigast för ett bra schema, där är alla grupper som svarat på enkäten eniga:

  • Sammanhängande ledighet.
  • Medbestämmande och ledighet.
  • Anpassat efter privatlivet.

Annie Larsson på Oskarströms äldreboende i Halland tycker att det vore bra med ett fast schema, att man får välja sysselsättningsgraden själv och att man får arbeta på sin egen avdelning och därmed slippa resurspassen.

Hälsoscheman

Hälsoscheman som också kallas hållbara scheman, införs i många kommuner för att kunna erbjuda alla heltid. De ser inte exakt likadana ut överallt. Men det brukar innebära någon eller några av de här sakerna:

  • Kortade nattpass, vilket innebär fler arbetspass till samma lön och färre lediga nätter. Kan också innebära att nattarbetarna även måste jobba kvällar.
  • Arbete varannan helg.
  • Resurspass, där man måste jobba en viss del av sin arbetstid på en annan arbetsplats än den ordinarie. 
  • De som jobbar deltid måste jobba lika många dagar som de som jobbar heltid, bara kortare pass.
  • Mindre inflytande över schemat för personalen.