Bussförare vid Vy Buss mår dåligt – pekar ut chef som despotisk

”Jag är livrädd för henne.”

”Vi är vuxna män som får ont i magen och inte törs säga vad vi tycker av rädsla för att råka illa ut”.

”Man kan bli inkallad till enskilda samtal med henne om man vågar opponera sig.”

”Hon hotar ofta med att om det inte passar är det bara att sluta. Och att hon ska rensa bland förarna om Vy får behålla kontraktet efter nästa upphandling som snart avgörs.”

”Erfarna förare ersätts av nyanlända som inte känner till sina rättigheter, ofta som timanställda som inte vågar klaga.”

Detta är några kommentarer från förare som vill vara anonyma när de för KA beskriver hur de har det på jobbet.

Vågar inte vända sig till facket

De berättar om kollegor med många år i yrket som väljer att sluta på grund av chefen. Inte heller någon av dem som lämnat företaget vågar träda fram med namn av rädsla för att bli svartlistade när de söker andra jobb.

Enligt de som anonymt vill berätta har förare trakasserats, omplacerats och till och med (felaktigt) avskedats på grund av konflikter med chefen.

Och att detta leder till att de inte vågar skriva tillbuds- och avvikelserapporter eller öppet vända sig till facket med klagomål om hur de behandlas.

Vi är vuxna män som får ont i magen och inte törs säga vad vi tycker av rädsla för att råka illa ut.

Förare säger att det inte har förekommit några arbetsplatsträffar eller utvecklingssamtal/medarbetarsamtal sedan 2018. Och att det inte förekommer något systematiskt arbetsmiljöarbete. 

De säger också att den årliga arbetsmiljöenkäten som alla medarbetare i Vy får fylla i har hemligstämplats vid depåerna i Dalsland. Förare hävdar att de har bevis för att chefen försöker lista ut vem som har skrivit vad i enkäten.

Kritiken mot chefen har skrivits ned i punktform och anonymt skickats till Vy:s huvudkontor i Göteborg utan resultat.

Vy står bakom chefen

Den kritiserade affärschefen vill inte kommentera anklagelserna utan hänvisar till Rikard Stenbäcken. Han är direktör för upphandlad trafik i bolaget och chef för Vy:s affärschefer runt om i landet.

– Det är inte roligt att bli uthängd i media så här. Jag har fullt förtroende för vår affärschef i Dalsland. Den kritik och de anklagelser som riktas mot henne stämmer inte, med undantag för att det på grund av pandemin inte har kunnat genomföras arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal som planerat.

– Anklagelserna mot affärschefen är en del i en kampanj från enstaka förare i Vänersborg som har bestämt sig för att försöka bli av med henne. I Dalsland har vi omkring 140 anställda. De allra flesta är nöjda med ledningen där, säger han.

I Dalsland har vi omkring 140 anställda. De allra flesta är nöjda med ledningen där.

Den bilden delas inte av Kommunal. Kjell Karlsson, ombudsman i Vänerväst, har i samtal med Vy:s huvudkontor kommit överens om att ledning och personal vid bolagets depåer i Dalsland ska gå en gemensam utbildning i kommunikation. Men den kursen blir inte av förklarar Rikard Stenbäcken.

– Om vi ordnade en sådan kurs skulle det vara ett erkännande av att vår affärschef har problem i kommunikationen med sina medarbetare. Det har hon absolut inte, säger han.

Tystnadskultur

Kjell Karlsson håller inte med.

– Chefen har en ledarstil som inte funkar jättebra. Det har skapat en tystnadskultur med känslan av att du kan råka illa ut om du uttalar dig.

Bland de förare KA har talat med finns även en besvikelse över att Kommunal inte agerar tuffare till stöd för dem.

Kjell Karlsson säger att det är svårt att agera när förare inte vågar dokumentera och träda fram så att facket har konkreta exempel på vad som är fel i kontakterna med affärschefen.

– Det är svårt att i en förhandling hänvisa till uppgifter ingen vågar stå för. Motparten svarar då bara att den vill ha konkreta bevis på att det vi påstår verkligen har hänt. 

Men Kjell Karlsson har i en förhandling lyckats få chefen att ta tillbaka ett avskedande där det saknades saklig grund för att sparka föraren.

Och han har även i förhandling vunnit framgång i tvist om arbetstider och scheman.

I de kontakter KA har haft med förare vid Vy i Dalsland har även exempel på despotiska chefer nämnts på andra håll i västra Sverige. Inte heller där vill förare träda fram men bekräftar att det finns problem med chefer som inte vill lyssna eller ta till sig kritiska synpunkter från förare.

Problem vid fler depåer

Det gäller Vy i Tanum, Munkedal och Lerum. Ahmed Besirevic, regionalt skyddsombud, bekräftar den bild förare beskriver om deras arbetsmiljö.

– Det handlar ofta om härskarteknik där den som vågar opponera sig plattas till.

Han tycker att hans uppdrag som regionalt skyddsombud kan vara svårt att utföra inom Vy.

– Ofta saknas det dokumentation eller riskbedömning. Nyligen fick Kommunal Väst begära en förhandling om hindrande av skyddsombud vid depån i Lerum. Den avslutades i oenighet, säger Ahmed Besirevic.

I Jönköping tog Vy förra året över trafiken från Keolis. Skyddsombudet Michael Lundgren som jobbar där känner igen beskrivningen från Vy i västra Sverige.

– Absolut. Det blev turbulent när de tog över i Jönköping. Jag tror att det är fel på deras organisation med allt för stor belastning på affärschefen. Detta i kombination med att konkurrensen tvingar fram låga anbud som kräver att det sparas in. Det drabbar oss förare. Detta gäller inte bara inom Vy.

Men han tycker att ledningskulturen är sämre inom Vy jämfört med i andra bolag.

– De påstår att de vill ha dialog och samarbete, men det märks inte i praktiken. Vy vill bara ha förare som sitter bakom ratten och inte säger emot.

Omställningsproblem

Rickard Stenbäcken håller inte med om att det finns en speciell ledningskultur i Vy som är sämre än i andra bolag. Eller att Vy har despotiska chefer.

– Att det har varit problem i västra Sverige och i Jönköping har snarare handlat om omställningsproblem när vi har tagit över efter en tidigare entreprenör. I våra medarbetarundersökningar ligger nöjdhetsindex högre än snittet för bussbranschen.

Jag vill vara stolt över Vy och min uniform. Men det är svårt att känna stolthet och arbetsglädje med den chef vi har.

En av förarna i Dalsland, som vill vara en anonym källa i KA, beklagar att Rickard Stenbäcken inte tar deras kritik på allvar. 

– Jag älskar att vara busschaufför. Kontakten med passagerarna och kollegorna betyder mycket. Jag vill vara stolt över Vy och min uniform. Men det är svårt att känna stolthet och arbetsglädje med den chef vi har. Det gått så långt att jag funderar på att söka annat jobb, säger föraren.