”Därför gick vi med på ett avtal som inte kan sägas upp”
Kommunal gick med på att förlänga avtalstiden i gengäld mot högre löneökningar. Eftersom vi landade i en framtung avtalskonstruktion som gynnade den fackliga sidan var det viktigt för arbetsgivarsidan att avtalet inte var uppsägningsbart, skriver Kommunals Johan Ingelskog i sitt svar till en tidigare debattartikel.
Lön tillsammans med arbetstider är de två frågor som engagerar mest i vår förening, vi ska ha högt i tak, det är precis så det ska var i en idéburen förening som Kommunal. Ann-Sophie Hansson och Patrik Strand vill ha svar på frågan varför Kommunal tecknade ett fyrårigt avtal utan möjlighet till uppsägning. Innan jag besvarar den frågan vill jag reda ut ett missförstånd kring avräkningen för sänkt nattarbetstid.
När arbetstidsförkortningen för ständig natt förhandlades fanns det två möjliga vägar framåt: antingen räkna av kostnaden mot det centrala löneutrymmet eller att göra som Vårdförbundet, det vill säga skjuta frågan om avräkning till lokala förhandlingar.
Enkelt val
Vi såg att många arbetsgivare valde att inte göra någon avräkning när nattarbetstiden sänktes för Vårdförbundets medlemmar. Valet att använda samma konstruktion som Vårdförbundet var därför enkelt. I den sämsta av världar skulle kostnaden bli densamma som om vi gjorde avräkningarna centralt och i den bästa av världar skulle vi inte behöva betala något för arbetstidsförkortningen.
Vi ser också, precis som jag skrev i min förra replik, att många arbetsgivare ute i landet har valt att bära kostnaden, helt eller delvis, för arbetstidsförkortningen. Region Skåne är dessvärre inte en av dem, vilket är extra beklagligt om det är som debattörerna skriver, att regionen bar kostnaden för sjuksköterskornas nattarbetstidsförkortning när det begav sig. Varför det är skillnad på anställda och anställda är fråga som bör ställas till ansvariga politiker i regionen.
Löftet om arbetsfred är vår valuta
När det kommer till frågan om längden på avtalet och möjligheten att säga upp detsamma är det alltid svåra avväganden. Kommunals valuta i centrala avtalsförhandlingar är löftet om arbetsfred. Det hänger också på om avtalet är fram- eller baktungt.
Vid ett framtungt avtal vill arbetsgivaren inte ha det uppsägningsbart och vid ett baktungt vill inte facket ha det. Eftersom vi landade i en framtung avtalskonstruktion som gynnade den fackliga sidan var det viktigt för arbetsgivarsidan att avtalet inte var uppsägningsbart.
Det finns inget i det centrala avtalet som hindrar arbetsgivarna lokalt från att visa sin uppskattning på olika sätt och genom det se till att kunna behålla den stora kompetens som medlemmarna i Kommunal besitter.
Generellt är också arbetsgivaren ofta beredda att betala extra om avtalstiden förlängs. Är avtalet uppsägningsbart minskar därmed betalningsviljan.
Det är precis det som är utfallet av förhandlingarna mellan Kommunal och SKR. Kommunal gick med på att förlänga avtalstiden i gengäld mot högre löneökningar.
Slutligen vill jag återigen framhålla att jag delar er frustration och uppmanar arbetsgivarna att tänka om och visa att medlemmarna i Kommunal är värda mer. Det finns inget i det centrala avtalet som hindrar arbetsgivarna lokalt från att visa sin uppskattning på olika sätt och genom det se till att kunna behålla den stora kompetens som medlemmarna i Kommunal besitter.