Vi har under flera veckors tid ifrågasatt att personal som under normala omständigheter skulle varit i tjänst blivit satta i karantän till följd av regelverket och inte som resultat av sjukdom. Vi har försökt kommunicera vad konsekvenserna för verksamheten blir.  

I onsdags intervjuades Pia Malmquist, chefsläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i radions P1. Hon gav en nyanserad bild av situationen och menade att åtgärderna inte stod i relation till den aktuella situationen. Att personal med högre utbildning och status höjer sin röst när situationen blir både absurd och farlig är viktig då deras röst väger tyngre än vår.

Denna gång hotades även annan samhällsviktig verksamhet som vatten och energiförsörjning, verksamheter som är livsviktiga för den stora massan. Resultatet blev att beslutsfattarna agerade snabbare än tidigare under pandemin, vilket är ett steg i rätt riktning.

Myndigheter i ofas med pandemin

Men det är tydligt att myndigheterna legat i ofas med pandemin från start. Initialt negligerades nyhetsflödet från omvärlden och senare nonchalerades varningar och rop på hjälp. De steppade upp för sent för att sedan ta i från tårna när stormen nu håller på att bedarra, det vill säga att pandemin håller på att gå över i en endemi med betydligt mildare symtom och konsekvenser för samhället i stort. Inför framtiden efterlyser jag en adekvat omvärldsanalys och en aktiv dialog med personal som utför uppdraget.

Det har och kommer göras utredningar för hur vi tog oss igenom pandemin, vad som missades, vad som kan göras bättre. Det kommer behövas baspersonal representerad i dessa fokusgrupper, någon som kan ge en kompletterande bild till rapporterade avvikelserapporter, övriga dokument och statistik. Förutsättningarna att åtgärderna blir bättre anpassade till verksamheterna ökar om beslutsfattarna får en förståelse för hur våra arbetsplatser fungerar i praktiken.

Med tanke på det rådande läget vore det bästa att låta all personal snabbtesta sig inför varje arbetspass, vilket görs inom regionen, för att fånga upp de personer som utan symtom är smittbärare. Jag hoppas att det kan bli verklighet inom en snar framtid.

Förtydligande från debattören: Ser att det krävs ett tydliggörande av mitt debattinlägg. Jag önskade snabbtest av personal med bakgrund av att jag arbetat med smittspårning under en lång period.

När jag skrev inlägget hade vi hamnat i en situation där frekvensen av smittspårning bland våra omsorgstagare ökat lavinartat, till följd av att personal insjuknat efter arbetspasset eller att de arbetat i tron att de varit friska. Det innebar att omsorgstagarna vid eventuell exponering blev testade 2 ggr med 3-5 dagars mellanrum för att veckan efter bli testade på nytt då ytterligare personal insjuknat. Personer med demensdiagnos, som upplever smärta vid provtagning.

Många reagerar starkt blir upprörda, arga, ledsna. Näsan upplevs dessutom som en intim del av kroppen och det kan vara starkt kränkande när man inte förstår syftet, oavsett hur försiktig och pedagogiskt provtagningen utförs.

Med bakgrund till detta tillsammans med ett obegripligt resursslöseri och den katastrofalt höga frånvaron i väntan på PCR svar, önskade jag att vi skulle testa oss inför arbetspassen i likhet med sjukvårdspersonal inom vår region. Glädjande nog ändrades riktlinjerna för smittspårning inom Varbergs Kommun idag (31/1). Detta innebär bland annat att smittspårning kan undantas om smittad personal använt munskydd, se bifogad länk för ytterligare information.

De nya riktlinjerna var efterlängtade och kommer underlätta situationen för samtliga berörda parter. Nu hoppas jag att diskussionen om snabbtestning inte tar bort fokuset från den verkliga kärnan i mitt inlägg. Önskan om en tätare dialog mellan beslutsfattare och utförare av uppdragen i hopp om att stå bättre rustade inför framtida kriser.