De lär sig ramla rätt för att slippa skada sig

– Sjunk ihop, skydda huvudet!«

Judoledaren Anders Karlsson ropar instruktioner till gruppen. Han har tränat judo sedan han var barn och har blivit slängd i golvet otaliga gånger av sina motståndare. När man tränar judo får man lära sig att falla så att man inte gör sig illa. Och det är i princip samma tekniker han nu lär ut till de personliga assistenterna.

Det är nionde träningstillfället för gruppen. Passet inleds med balansövningar. De får knuffa på varandra för att lära sig hålla emot med magmusklerna. 

Bakåtfall och framåtfall

Sedan tränar de olika fall. 

De många övningarna är utformade för att steg för steg bygga upp förmågan att falla på ett bra sätt. De övar bakåt­fall medan de försöker hålla kvar en ärt­påse fastklämd ­under hakan. Ärtpåsen används för att man ska komma ihåg att hålla upp huvudet, så inte bakhuvudet slår i marken. Och när de tränar framåtfall börjar de med att hålla i en stor, blå balansboll och rulla över den. Efter några sådana vändor är de redo att rulla över bara sin arm – det är också en teknik för att skydda huvudet. 

Mirsada gör envist försök efter försök.

– Lite bättre, men inte riktigt bra, muttrar hon för sig själv efter ett av försöken.

Men tränarna och arbetskamraterna applåderar henne entusiastiskt. 

Fallolyckor vanliga

Det är inte bara applåder utan också gott om skratt och skämt under hela tränings­passet. Man glömmer lätt allvaret bakom: Att fallolyckor är mycket vanliga bland dem som jobbar inom vård och omsorg, faktiskt den vanligaste olycks­typen. Man halkar på blöta golv inne och is­fläckar ute, snubblar i trappor och faller från stegar och stolar.

Arbetsgivaren ska jobba för att minska riskerna. Golven ska vara torra och stegarna stadiga. Men det är svårt att få bort alla risker. Personliga assistenter är ju med sina brukare i många miljöer som arbetsgivaren inte kan kontrollera, som på promenader, på sjukhus och i affärer.

Almira Zekirov berättar om när hon halkade på brukarens altan på vintern när det var halt. Men den gången gick det bra, hon skrattar när hon berättar att det första hon tänkte var »hoppas ingen såg mig«.

Merima Pracic har haft mindre tur och ramlat flera gånger. Hon pekar på först sitt ena knä och sedan det andra, säger »där fattas det en bit«. 

Hon föll inte på sitt nuvarande jobb, utan tidigare, när hon jobbade i hemtjänsten.

– De som jobbar i hemtjänsten borde gå den här kursen, för de stressar mycket, säger Merima.

Stress ökar risken

Stress är helt klart en faktor som ökar risken att falla. 

– Mycket handlar det om att inte ha för bråttom, säger Berat Shabani, som är verksamhetschef för personlig ­assistans i Gislaved.

Det var han som tog initiativ till kursen, efter en ­period där flera anställda råkade ut för fallolyckor, både på jobbet och fritiden. Och han är själv med på judomattan och tränar.

Det är trixigt att få till schemat så att ett helt team kan ­träna ihop varje vecka i tio veckor. Alla gånger har det inte lyckats och några har tvingats avstå ett eller annat pass. Men gruppen är överens om att det är värt besväret. Naturligtvis för den minskade skaderisken, men kanske ännu mer för glädjen i att träffas och träna tillsammans.

– Det är jätteroligt, säger Blenda Govori och Julia Sylvander i mun på varandra.