Julia Hansen gör serier från vården

– Eftersom hela mitt arbetsliv har varit i vården har jag fått mycket inspiration därifrån. Från början handlade serierna mycket om att jag ville försvara yrket vårdbiträde och personlig assistent. Folks attityder till oss gjorde mig arg. Nu är jag mer intresserad av berättelserna jag mötte och dynamiken mellan personalen och mellan personal och brukare, säger Julia Hansen.

I Julias serierutor kommer man väldigt nära kroppar som blottas och händer som vänder. Hon tecknar den där kroppsnära omsorgen som alla som jobbat i vården känner igen men som så sällan skildras. Som i ”Min kropp din arbets­plats”.

– Det handlar om att brukarens kropp blir en arbetsplats. Jag har tänkt på det väldigt mycket, vad som händer när kroppen skiljs från personen. Och att det blir en ofrånkomlig och kanske ofrivillig intimitet. 

Samma serie tar upp ett liknande spår fastän det då handlar om brukarens hem som arbetsplats. Hur man som personal går dit och ser rum och ljus ur ett arbetsmiljö­perspektiv samtidigt som det för brukaren fortfarande är ett hem. 

– Personalen kommer rakt in och tänder taklampan eftersom det är alldeles mörkt, men den som bor där kanske precis har vaknat. Brukaren kan aldrig lämna arbets­platsen. Där finns mycket intressant att gå vidare med.

Julia Hansen sitter i en ergonomisk kontorsstol vid sitt höj- och sänkbara ritbord i arbetsrummet som hon har i sitt hem i Malmös innerstad. Eftersom hon har småbarn passar det bra att kunna teckna hemma, det gör det lättare att jobba sena kvällar. Det är kulturstipendier från Malmö stad och Författarförbundet som skapat rummet med skrivbord, kontorsstol, ljusbord, skanner, dator, pennor och papper.

– Det är tack vare stipendierna jag har kunnat köpa allt jag behöver! Även om jag är en old school-tecknare och tecknar för hand är det bra med arbetsredskap.

Hon har tecknat och läst många serier sedan hon var barn i Nyköping. Under gymnasieåren började hon jobba
i vården under sommarloven och fortsatte sedan arbeta parallellt med studier på folkhögskola och därefter samtidigt som hon gick Serieskolan i Malmö.

– Jag gjorde en självbiografisk seriebok om abort som jag fick kontrakt på med ett förlag. Jag är egentligen en trygghetsmänniska, men tack vare att det gick bra för mig tidigt vågade jag satsa på serieskapandet även om jag fortsatt jobba inom vården. Jag vill inte bara sitta bakom ett skrivbord, det är när man möter människor som man får inspiration.

Just nu håller Julia Hansen på med ett serieprojekt om personlig assistans. Hon menar att det skiljer väldigt mycket mellan att vara personlig assistent och att vara vård­biträde i äldreomsorgen: 

– För det första har du inte samma anställningstrygghet, om brukaren inte tycker att ni passar ihop kan du sägas upp. Det är väldigt skyddat från insyn och svårt att få till fackligt arbete. Samtidigt vet brukaren aldrig om assistenten kommer att stanna. Det är ju ett genomgångsyrke. Hur mycket ska brukaren orka öppna upp om assistenten försvinner efter två månader? Båda parter har sina egna utsattheter.