Språkbrister hindrar medlemsvärvning i rutbranschen
Antalet medlemmar inom rutsektorn ökar. Men det går långsamt och språket är ett av hindren. Fackligt förtroendevalda inom rutbranschen tycker att det behövs information även på engelska.
Jessica Thorén, Kommunal.
Att rutbranschen nästan fördubblats under de senaste fem åren märker Jessica Thorén i sitt arbete på Uppsaladelen av Städarna i Sverige. Särskilt under pandemiåret förra året märktes ökningen av.
– I början var det många särskilt gamla som bokade av, men sedan var det som att det blev viktigare att ha rent runt sig för många och det var fler som bokade städning.
En del av året var hon tjänstledig för att värva medlemmar för Kommunal inom hushållsnära tjänster. Det blev extra svårt av smittskäl.
– De som arbetar inom hushållsnära träffas sällan och jag har noterat att de ofta verkade bli utestängda från lokalerna där ledningen själva sitter under pandemin.
Trots det lyckades hon värva medlemmar och menar att språket är nyckeln för att kunna öka organiseringsgraden.
– Det som vi upplevt när vi kollar på medlemslistor är att de som har svenska namn ofta redan är medlemmar.
Hon menar att värvning går genom engagerade medlemmar. Speciellt eftersom många inom branschen är uppväxta i andra länder.
– De har inte alltid samma bild av facket som vi har. Den svenska modellen bygger ju på medlemskap.
Det finns broschyrer om medlemskapet på en del språk, men tänk om alla anvisningar i Kommunals app fanns på engelska?
Jessica Thorén har ett exempel på en man från Nigeria som arbetade på ett mindre företag som det var en del problem på.
– Han värvade flera av sina landsmän efter att han fått hjälp och förstått vad Kommunal är. De såg nyttan med en hemförsäkring och att de kunde få stöttning. Flera av dem har bytt företag nu, men de är fortfarande medlemmar.
Emma Gattson, som är arbetsplatsombud och skyddsombud på Hemfrid i Uppsala, håller med.
– Jag vet en tjej som kommer från USA som trodde att det var tack och hej om hon blev medlem.
Att det har blivit fler medlemmar stämmer inte riktigt på Emmas Gatssons arbetsplats.
– Lite mer än hälften är medlemmar och så har det nog varit under de senaste fem åren.
På Hemfrid är all intern information på både svenska och engelska. Emma Gatsson skulle gärna se att all medlemsinformation i Kommunal också var det.
– Många saknar det. Det finns broschyrer om medlemskapet på en del språk, men tänk om alla anvisningar i Kommunals app fanns på engelska? Och medlemsutbildningarna är bara på svenska allihop. Det kunde vara lättare att få personer att engagera sig fackligt om det var möjligt att gå på engelska. Jag hoppas att alla lär sig svenska, men det är inte så det ser ut i dag.
Lasse Fischer, som är ombudsman på Kommunal, ser också att utmaningen ligger i att nå olika språkgrupper.
– Vi måste tänka lite nytt. Var hittar vi de som arbetar i olika yrkesgrupper? Hur vinner vi deras förtroende? Om många som arbetar i ett företag kommer från Filippinerna och är katoliker så kanske man ska ställa sig utanför kyrkan?
Om förbundet kan tänka sig att satsa mer på språk vill han inte uttala sig om.
– Det är ingenting vi pratar om. Det är en fråga för Kommunals ledning i så fall.
