Kommunal satsar stort på kyrkovalet
Minst 20 000 samtal ska vara genomförda. En halv miljon kronor är avsatt i budgeten. Kommunal vill få så många medlemmar som möjligt att rösta i kyrkovalet på söndag.
– Att rösta i kyrkovalet är att ställa upp för medlemmarna i Kommunal som jobbar i Svenska kyrkan. Bakgrunden till att Kommunal engagerar sig i de politiska debatterna och i valrörelser är att vi vill ställa tydliga krav för medlemmarna och på politiken, säger Katarina Berggren, ombudsman på förbundskontoret, och en av de facklig-politiskt ansvariga i Kommunal.
Kyrkovalet är ingen hit i väljarkåren. Senast 2017 gick knappt en miljon människor och röstade. Det motsvarade 19 procent av de drygt 5,2 miljoner röstberättigade i kyrkovalet. Det var ändå det högsta valdeltagandet sedan 1934.
Vid förra valet blev Socialdemokraterna överlägset störst bland de olika nomineringsgrupperna, som det heter i kyrkovalet, med drygt 30 procent av rösterna till den högsta folkvalda församlingen: kyrkomötet.
Kommunals valbudskap handlar till största delen om sådant som att kyrkan ska fortsätta vara öppen för alla, att motstånd mot kvinnliga präster ska bekämpas och att präster ska viga samkönade par.
Men det handlar också om arbetsvillkoren för de cirka 6 000 medlemmarna i Kommunal som är anställda i svenska kyrkan, enligt Katarina Berggren.
– Det är viktigt att Kommunal på så många sätt det bara går ser till att det blir en bättre arbetsmiljö i kyrkan, att det ska kunna bli mer satsningar på kompetensutveckling, att det ska vara ett bättre ledarskap, att anställningsvillkoren ska bli bättre.
Sex kommunalare berättar här om sina tankar inför kyrkovalet:
Tre av dem är ställer själva upp i valet till kyrkofullmäktige på sin ort, eller det regionala stiftsfullmäktige eller till kyrkomötet. Tre av dem är själva anställda i Svenska kyrkan.
Micaela Gillgren 38 år, undersköterska inom boende med särskilt stöd i Göteborg, nominerad till kyrkofullmäktige i Lundby församling i Göteborg för Socialdemokraterna. Varför engagerar du dig i kyrkopolitiken?
– Det är utifrån ett fackligt-politiskt engagemang som jag engagerar mig i detta valet. Det är för arbetstagarna inom svenska kyrkans alla verksamheter.Vad hoppas du kunna bidra till ska hända i församlingen de kommande åren?
– Det är lätt att glömma arbetsgivaransvaret. Som arbetsgivare måste man lyssna på de anställda för de anställda står med facit och fakta hur man faktisk ska bedriva verksamheten. Så det handlar för mig om att vara örat mot golvet, konstant hela tiden.
Madde Alfredsson 30 år, kyrkogårdsarbetare och kyrkovaktmästare i Skinnskatteberg. Vad vill du att kyrkopolitikerna gör för dig som anställd i Svenska kyrkan?
– För oss så handlar det mycket om vad vi använder för maskiner och redskap. Det hänger ihop med vår arbetsmiljö och att spara på kroppen. Vissa saker är väldigt tunga i vårt jobb. Vi ser gärna att man värnar om, att det är bra grejer vi använder.Varför är det viktigt att människor röstar i kyrkovalet?
– För att man sen ska kunna tycka saker. Att man är delaktig. Det är viktigt att rösta, annars kan man inte säga så mycket i efterhand.
Markus Svensson 43 år, undersköterska i hemtjänsten i Falkenberg, nominerad till alla tre nivåer i kyrkovalet, kyrkofullmäktige i Falkenberg, stiftsfullmäktige Göteborgs stift och kyrkomötet på nationell nivå för Socialdemokraterna. Aktiv i kyrkopolitiken sedan 1998. Varför är det viktigt att många röstar i kyrkovalet?
– I Sverige 2021 ska vi inte behöva göra skillnad på människor, vem man älskar och vem man vill leva ihop med. Vi har kommit så långt i Sverige men i kyrkan är det fortfarande okej att säga nej till människors lika värde. Det är därför man ska rösta i kyrkovalet för alla människors lika värde.Varför har du varit så länge i kyrkopolitiken?
– Jag kände då 1998, precis som nu att jag vill förändra. Jag vill utveckla kyrkan ännu mer. Att vara öppnare och mer tillgänglig för alla människor.
Kajsa Holmgren 35 år, kyrkogårdsarbetare, Ystad. Hur ser dina anställningsvillkor ut?
– Vi har inga säsongsanställningar i Ystad. Vi är alla helårsanställda. Det är en väldigt positiv sak att man får tillsvidaretjänster.Varför bör man rösta i kyrkovalet?
– Generellt tycker jag det är viktigt att kyrkan upprätthåller en bra barn- och ungdomsverksamhet. Och att man har själavård för alla i svenska kyrkan. Det har vi sett nu under pandemin och efter pandemin hur viktigt det är.
Sophie Ritzman 50 år, stödassistent på en daglig verksamhet i Göteborg. Nominerad på alla tre nivåer men på valbar plats främst till kyrkofullmäktige i Nylöse pastorat i Göteborg för Socialdemokraterna. Varför är det viktigt att rösta i kyrkovalet?
– Man ska gå och rösta för att inte de högernationalistiska grupperna ska få för mycket att säga till om. De är helt emot en öppen kyrka för alla. De är emot kvinnliga präster, de är emot att viga samkönade par. Allt som vi anser är viktigt med kyrkan, är de emot.Varför vill du vara med och bestämma inom kyrkan?
– Ju mer man läser om samhället och politiken så förstår man att man behöver vara med och påverka där man kan. I kyrkan har Kommunal 6 000 anställda. Och för att de ska ha en så bra arbetsmiljö som möjligt så engagerar jag mig och sen tycker jag det är superviktigt att kyrkan är ett ställe där alla är välkomna.
Roger Hammarstedt 53 år, kyrkovaktmästare i Härnösand. Vad i din anställning kan påverkas av kyrkovalet?
– Det är viktigt att arbetsmiljön och sådant fungerar. Det får inte dras ner på folk för mycket. Sen när det gäller lönerna så styrs ju det av andra grejer, det är ju industriavtalet som styr det.Varför är det viktigt att gå och rösta?
– Du kan inte stå sen i kyrkan och gnälla på allting om du inte har röstat. Du måste göra din röst hörd annars är det ingen mening att säga någonting.
Kyrkovalet
- På söndag den 19 september är det val inom svenska kyrkan. Det har under en tid gått att förtidsrösta.
- Alla medlemmar i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år får rösta.
- Man väljer till kyrkofullmäktige (lokalt), stiftet (regionalt) och kyrkomötet (nationellt).
- De som ställer upp i valet kallas nomineringsgrupper, och där finns både politiska partier och nomineringsgrupper utan partitillhörighet.