”Vi kan inte effektivisera mer – tvärtom!”
Det är våra beslutsfattares och tjänstemäns förbannade skyldighet att se till att det finns förutsättningar för en värdig äldreomsorg. Men nu larmar personal runt om i landet om något som liknar vanvård runt om på våra äldreboenden. Inte för att personalen inte gör sitt jobb. Utan för att resurser saknas, skriver Jessica Almroth och Ann Björling.
Jessica Almroth och Ann Björling, undersköterskor.
På ställen runt om i landet brottas man inom välfärdssektorn med sin budget. År efter år avsätter kommunerna och folkvalda politiker alldeles för lite pengar till denna, vår räddningsplanka och trygghet i samhället. Det går i slutändan alltid ut över tredje person.
Välfärd är det som vi alla har haft och kommer att ha behov av någon gång livet. Skola, sjukvård och äldreomsorg. Och när pengarna inte räcker till så måste det prioriteras. Det innebär faktiskt att viktiga områden i välfärden ställs mot varandra. De områden som inte får tillräckligt med pengar i sin budget, effektiviseras. Skalas ned, och försämras. Men är det verkligen så vi vill ha det?
Effektivisering, besparingar på personalkostnader, vikariekostnader och nedskärningar, leder ju tyvärr alltid till sämre en sämre verksamhet. Vi som arbetar inom vård och omsorg har under många år larmat. Det går inte att effektivisera mer.
Under de senaste två decennierna, har man succesivt skalat av och hyvlat våra enheter, så att vi som arbetar blir sjuka. Sjuka av stress, frustration och för hög arbetsbelastning.
Under de senaste två decennierna, har man successivt skalat av och hyvlat våra enheter, så att vi som arbetar blir sjuka. Sjuka av stress, frustration och för hög arbetsbelastning. Vi saknar arbetskamrater. Och tid! Helst vill vi ha arbetskamrater med utbildning, så de klarar av att sköta sitt arbete. Är vi fler som har utbildning och yrkeslegitimation, kommer yrket bli mer attraktivt på arbetsmarknaden. Och fler kommer söka sig till vård och omsorg. En win-win situation.
Covid -19 satte verkligen allas ögon på välfärden. Kanske allra mest på äldre- och demensomsorgen. Där hade ingen möjlighet att arbeta hemifrån, och smittan rusade på många ställen. Många sjuka arbetskamrater, hög press på de som fanns kvar, och en nästan omänsklig arbetsbelastning ibland. Många gamla och sjuka dog. Med hjälteglorian på, så klarade vi det. Men att tro att vi kan jobba under dessa förutsättningar för alltid, är en utopi.
Nu larmar personal runt om i landet om något som liknar vanvård runt om på våra äldreboenden. Inte för att personalen inte gör sitt jobb. Utan för att resurser saknas. Äldreomsorgsutredningar och experter runt om i landet säger att den sektorn under allt för lång tid har varit eftersatt, nu måste göras stora satsningar. Inte tvärtom!
Ändå finns det i vårt land socialchefer och verksamhetschefer som på allvar tycker att vi ska fortsätta effektivisera!? Och spara in på personal. Som diskuterar sexbäddssalar och kameraövervakning på äldreboenden för effektivitetens skull. Helt obegripligt. Vi vill inte ha det som förr. Med dusch en gång i veckan och särskilda lavemangsdagar. Vi ska inte sänka kvaliteten på omsorgen ytterligare!
Det är sorgligt att det oftast är äldreomsorgen som får stå tillbaka när pengarna inte räcker till. Varför ska vi som har valt detta yrke tvingas till sämre villkor och inte kunna ge våra gamla och sjuka den vård de behöver?
Våra gamla ska inte behöva anpassa sig efter våra förutsättningar, de ska kunna bestämma själva. Ligger någon ensam för döden, på ett äldreboende, ska vi kunna finnas där. Är man gammal och sjuk har man rätt till god vård och omsorg, trots att döden knackar på dörren. Och så länge det står i socialtjänstlagen att man ska få duscha när man vill, gå till sängs när man vill och kliva upp när man vill, är det vår skyldighet att uppfylla det. Och det är våra beslutsfattares och tjänstemäns förbannade skyldighet att se till att det finns förutsättningar för det!
Det är sorgligt att det oftast är äldreomsorgen som får stå tillbaka när pengarna inte räcker till. Varför ska vi som har valt detta yrke tvingas till sämre villkor och inte kunna ge våra gamla och sjuka den vård de behöver? Varför ska olika sektorer i välfärden ställas mot varandra, när det handlar pengar?
Det är drygt ett år kvar till val. Hur tänker man att vår välfärd ska se ut? Det är en viktig valfråga! Är skattesänkningar viktigast, eller vill man se en bättre välfärd?
