Kommunalare pressas till deltid
I Göteborgs stad har de anställda inom vård och omsorg rätt att under vissa villkor arbeta deltid. Men när forskarna på stadens universitet undersökte vilka som gjorde det och varför blev slutsatserna nedslående.
– 25 procent av de omsorgsanställda svarar att de kan jobba heltid igen om deras hälsa blir bättre. Det är ett tecken på att det egentligen är ett slags sjukskrivning. Man har för tung arbetsbörda, säger Sofia Björk, doktor i sociologi.
Sofia Björk, lektor i sociologi vid Göteborgs universitet.
”Heltid en rättighet, deltid en möjlighet”, brukar vara en av Kommunals och Socialdemokraternas favoritslogans när det handlar om kommunalarnas arbetstider. I Göteborgs stad är detta verklighet för allt fler inom vård och omsorgen. Men forskningsprojektet på Göteborgs Universitet visar att de som väljer att gå ner i arbetstid framför allt gör det för att kroppen inte orkar arbeta heltid.
– I omsorgsyrken har man ofta inte något annat att spela med än att gå ner i tid. Kanske hade de hellre velat lägga sina arbetstider på något annat sätt, säger Sofia Björk, som har forskat på det här tillsammans med Jörgen Larsson, Chalmers och Erik Lundberg, Handelshögskolan i Göteborg.
Hon säger att hon egentligen inte är förvånad över resultatet. Besparingar tillsammans med fler barn och fler äldre per arbetare gör arbetet mer slitsamt.
– Man försöker effektivisera på något sätt och spara in på resurser. Det har blivit mer jobb att göra på samma arbetstid. Personalen sträcker sig för att kunna göra sitt jobb även när de får en tyngre arbetsbörda. Det blir inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ”nu ska vi uträtta mer arbete och vi ska göra det på ett sätt som är säkert för er arbetsmiljö”. Så har man inte lyckats göra. Det kan man säga är förvånande.
Jag tänker också att en bättre fungerande socialförsäkring skulle göra att det går att vara sjukskriven och rehabiliteras när man blir sjuk. Att det inte är ett lotteri med Försäkringskassan.
Det visade sig också i forskningen att nästan ingen gick ner i tid av lust, möjligen med undantag för de högutbildade småbarnsföräldrar som gick ner i tid för att ta hand om familjen.
– Det kan förstås ses som självförverkligande och lustdrivet. Men samtidigt var den gruppen mer kvinnodominerad än kommunanställda i allmänhet, så det handlar också om normen kring mammors ansvar, säger Sofia Björk.
Forskarna poängterar att en konsekvens av att så många, i synnerhet kvinnor, inte orkar arbeta heltid är att de får lägre pension än vad de annars hade fått.
Vad skulle göra att fler skulle orka arbeta heltid?
– Det enkla svaret är mer resurser så att det inte blir lika ansträngande för var och en. Sedan tror jag också att det kan vara onödigt oflexibelt kring arbetstider, så att man inte får förlägga sitt arbete på ett sätt som fungerar med ens övriga liv. Jag tänker också att en bättre fungerande socialförsäkring skulle göra att det går att vara sjukskriven och rehabiliteras när man blir sjuk. Att det inte är ett lotteri med Försäkringskassan. Att man inte ska bli utsatt av Försäkringskassan när man är i en skör situation i livet. Många väljer att hellre finansiera sin sjukskrivning själva än att sätta sig i händer på en oförutsägbar och ovänlig Försäkringskassa, säger hon.
Fotnot: Sofia Björk kommer i höst att forska om arbetsmiljö och arbetsskador inom hemtjänst och särskilda boenden för äldre, med särskilt fokus på arbetsgrupper där flera i personalen har migrantbakgrund. Är du intresserad av att din arbetsgrupp deltar i studien? Mejla: sofia.bjork@socav.gu.se
