Så kan du lära dig leva med smärta

År 2010 drabbades Carin Hjulström av en virusinfektion som gjorde att hon fick nervsmärta i ryggslutet och ner i vänster ben. Infektionen gick över, men smärtan var kvar. Det var början på ett flera år långt maratonlopp mellan olika läkare och sjukgymnaster

Först när hon 2019 kom till smärtspecialisten Karsten Ahlbeck fick hon veta vad det var hon hade drabbats av. Hon tvingades till två stora tankekullerbyttor, som ledde till nya insikter.

– Den första stora tankekullerbyttan är att du kan sluta leta efter orsaken till att du har ont, säger Carin Hjulström.

Smärta uppstår ofta för att man skadar sig, opereras eller är sjuk. Men ibland blir smärtan kvar trots att såren har läkt och sjukdomen gått över. Det som då har hänt är att smärtsystemet i hjärnan har blivit utmattat och skadat. Då spelar det inte längre någon roll varför man fick ont från början. Det finns en diagnos för detta, den heter ”långvarig smärta”. Den diagnosen fick Carin Hjulström.

– Den andra tankekullerbyttan är att ingenting i kroppen går sönder när man rör sig. Det är så otroligt djupt rotat i oss, att om det gör ont ska man inte röra sig, fortsätter Carin Hjulström.

Hon tränade bort sin smärta

Hälsa

Hjärnan vill att man ska vara stilla när man är skadad. Det stämmer vid akut skada, men absolut inte när det är själva smärtsystemet som är skadat. Det förstår inte hjärnan, så den fortsätter att signalera att man ska vara stilla. Och det gör problem­et värre.

Karsten Ahlbeck, överläkare och smärtspecialist, förklarar: 

– Det är bevisat att fysisk aktivitet hjälper vid långvarig smärta. Initialt gör det ont, varningssignalerna gör att det är svårt att komma i gång. Men man lär hjärnan att det inte är farligt.

Det är därför hans och Carin Hjulströms bok heter ”Överlista smärtan – programmera om din hjärna och få livet tillbaka”. För det går att programmera om hjärnan. Vissa behöver hjälp av till exempel en smärtspecialist, fysioterapeut eller psykolog, andra kan klara det själva, bara de får veta hur man gör. Boken är tänkt som en hjälp till dem som vill försöka på egen hand.

Men även om det inte är farligt att röra på sig, får man inte ta det som argument för att tvinga människor tillbaka till arbetet innan de är redo för det.

– En arbetsgivare kanske tänker att om det inte är något som förstörs rent kroppsligt, då kan man ju lika gärna jobba. Problemet med det är att man då inte tänker på hur långvarig smärta påverkar sömn, minne och humör, säger Karsten Ahlbeck.

Det räcker inte att veta att ryggen inte går sönder om man lyfter, man kommer ändå att fungera sämre på arbetsplatsen om man har mycket ont. Ibland behöver man vara sjukskriven ett tag. Men sjukskrivningen i sig är inget man blir bättre av, den måste kombineras med till exempel rehabilitering och arbetsträning. 

Den som har ont länge slutar ofta med allt som gör ont och inte är helt nödvändigt – som fysisk aktivitet och träffa vänner. De gör bara det de måste, som att jobba och ta hand om sina barn. Ändå minskar inte smärtan.

Det viktigaste är att hitta nånting som gör att man känner att man tar sig framåt, att livet blir lite bättre.

Därför är Karsten Ahlbecks viktigaste råd till personer med långvarig smärta att börja åter­erövra sitt liv:

– Det viktigaste är att hitta nånting som gör att man känner att man tar sig framåt, att livet blir lite bättre. Det kan vara en fysisk aktivitet, en mental aktivitet, ett socialt engagemang. Gå ett varv runt huset eller träffa kompisar och se Netflix tillsammans, bara att det är ett nytt steg, säger Karsten Ahlbeck.

I början kan man få mer ont och bli tröttare. Men med tiden kommer man att klara mer och mer. Smärtan kan med tiden minska – troligen försvinner den inte helt, men livet blir rikare.

Carin Hjulström har själv gått igenom det, att ta bort allt det roliga ur livet för att orka det nödvändiga. Det har varit ett hårt arbete att kunna få livet tillbaka, och hon kämpar fortfarande. Men det går framåt.

– Häromdagen var jag ute och orienterade 8,5 kilo­meter. Jag kan förstås inte springa, jag går och stannar och vilar ibland. Jag får ta smärtstillande före och det gör ont efteråt, men jag gör det. Jag får se det som träningsvärk, att det inte är farlig smärta, säger Carin Hjulström.