Undersköterska blir skyddad yrkestitel – så ska det fungera
Undersköterska blir skyddad yrkestitel från och med juli 2023. Det innebär att Socialstyrelsen avgör vilken utbildning som krävs för att få kalla sig undersköterska. Det betyder också att inte vem som helst får kalla sig undersköterska. KA reder ut hur det kommer att fungera.
Enligt förslaget som röstades igenom i riksdagen år 2021 blir undersköterska en så kallad skyddad yrkestitel från 1 juli 2023. Det innebär att den som vill kalla sig undersköterska då måste ansöka om ett särskilt yrkesbevis från Socialstyrelsen. För att få den skyddade yrkestiteln måste man ha genomgått en vård- och omsorgsutbildning enligt en nationell standard, som börjar gälla från juli i år.
– Det ska finnas en nationell standard på kompetensnivån och en nationell standard på utbildningen. Det har funnits alla möjliga utbildningar, från bara några veckor till treårigt gymnasieprogram, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.
Hur vet man om den utbildning man har gått når upp till kraven?
SVAR: Det finns flera vägar att få den skyddade yrkestiteln. Har du 1 240 gymnasiepoäng i ämnen eller på kurser med inriktning mot vård och omsorg samt har minst 80 poäng i svenska eller svenska som andraspråk har rätt att få beviset. Om du gick gymnasiet innan det infördes ett poängsystem, har du rätt att få beviset om du har godkända betyg i de ämnen som ingick i vårdlinjen, omvårdnadslinjen, social servicelinje eller motsvarande. Det krävs dock också här att man har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk.
Jag fick betyg 1 i svenska när jag gick vårdlinjen, får jag ändå kallas undersköterska?
SVAR: Ja. Alla sifferbetyg mellan 1 och 5 klassas som godkända.
Jag har inte gått en vård- och omsorgsutbildning på gymnasiet men har vidareutbildat mig som vuxen, vad gäller då?
SVAR: Även adekvat komvux- och folkhögskoleutbildning med godkända betyg ger rätt till titeln undersköterska.
Hur gör man om ens utbildning inte når upp till kraven?
SVAR: Då kommer man behöva komplettera, antingen genom att läsa de kurser eller moment som saknas, eller genom att validera sina kunskaper. Validering innebär att ens kunskaper och erfarenhet kontrolleras och omvandlas till formell kompetens. Kompletteringarna kommer att göras via vuxenutbildningen. Mari Huupponen tror att mycket kommer att kunna göras inom ramen för Äldreomsorgslyftet.
Betyder det här att man inte får kalla sig undersköterska från 2023 om man inte har ansökt om den skyddade yrkestiteln?
SVAR: För fastanställda undersköterskor blir det en övergångsperiod på tio år. Fram till 2033 får man alltså fortsatt kalla sig undersköterska om man har en tillsvidareanställning. För övriga blir det olagligt och kan enligt propositionen till och med leda till böter om man använder titeln utan att ha fått yrkesbeviset. Från 2033 gäller samma sak även för fastanställda undersköterskor. Kommunal menar dock att övergångsperioden på tio år så pass lång att alla kommer hinna göra eventuella kompletteringar och ansöka om den skyddade yrkestiteln. De som hinner gå i pension innan 2033 behöver inte göra någonting.
Hur blir det om man har en undersköterskeutbildning men är anställd med en annan titel, som skötare eller stödassistent?
SVAR: Det har ingen betydelse vilken titel man har. Den skyddade yrkestiteln är kopplad till vad man har för utbildning. Även skötare och stödassistenter kan alltså ansöka om att få kalla sig undersköterska om de har en vård- och omsorgsutbildning som uppfyller kraven. I Socialstyrelsens förslag till föreskrifter nämns även att vårdbiträden, personliga assistenter, stödpedagoger, stödbiträden, vårdare, boendestödjaren, behandlingsassistenter kan ansöka om titeln. Men man måste alltså ha rätt utbildning. Man kan komplettera mindre brister i utbildningen med arbetslivserfarenhet.
– Det kan vara klokt att ansöka även om man har en annan titel, det kan vara smidigt om man vill byta jobb i framtiden, säger Mari Huupponen.
Kommer de som har fått den skyddade yrkestiteln få högre lön?
SVAR: Ingen kommer få sänkt lön även om man inte har ansökt om eller fått den skyddade yrkestiteln. Men Kommunal anser att yrkesutbildning ska löna sig och ge mer i lön, och ser en skyddad yrkestitel för undersköterskor som en viktig bas för det.
– Det har varit lite oklart vem som är undersköterska och vem som inte är det. När det är dags för lönerevision på arbetsplatsen ska det inte vara arbetsgivaren som bestämmer vem som är undersköterska och vem som inte är det, säger Mari Huupponen.
Kommunal har ett kongressbeslut på att arbeta för att det införs en legitimation för undersköterskor. Vad hände med det?
SVAR: Kommunal står fortfarande fast vid det, men ser den skyddade yrkestiteln som en viktig delseger.
– Det finns vissa yrken som först har haft en skyddad yrkestitel och senare fått legitimation. Så länge vi har det här kongressbeslutet så kommer det vara det slutgiltiga målet, säger Mari Huupponen.
Vad är skillnaden mellan skyddad yrkestitel och legitimation?
SVAR: Den stora skillnaden är att en legitimation är kopplad till personlig lämplighet på ett annat sätt och kan dras in om personen visar sig olämplig att ha legitimationen. Den skyddade yrkestiteln handlar enbart om den formella kompetensen och kommer inte att kunna återkallas.
Kommer det att kosta något att ansöka?
SVAR: Ja. Socialstyrelsen kommer troligtvis att ta ut en avgift för prövning av en ansökan om beviset att få använda yrkestiteln undersköterska. Så är det till exempel för sjuksköterskelegitimation. Men hur stor avgiften blir är inte bestämt. Det är en politisk fråga.
