Kommunal har sedan kongressen 2016 drivit kravet på att det införs en legitimation för undersköterskor. I våras presenterade den statliga undersköterskeutredningen sina förslag, där man inte anser att en yrkeslegitimation är rätt väg att gå. Däremot föreslås att undersköterska blir en skyddad yrkestitel. 

Nu har förslaget varit ute på remiss och Kommunal har tyckt till. En legitimation för undersköterskor är fortfarande huvudkravet, men Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund säger att en nationellt reglerad utbildning – som är på gång – i kombination med en skyddad yrkestitel där vissa arbetsuppgifter samtidigt regleras skulle vara ett steg på vägen.

– I dag är det i praktiken så att på den kommunala sidan spelar det ingen roll om du har utbildning. Även om du inte har någon utbildning kan du få delegering att utföra vissa arbetsuppgifter precis som undersköterskorna. Det finns ingen differentiering i arbetsuppgifter mellan utbildade och outbildade, säger Lenita Granlund.

Det hotar såväl patientsäkerheten som värdet av en undersköterskeutbildning och villkoren och statusen för yrket, menar Kommunal. Förbundet skriver i sitt remissvar att de vanligaste avvikelserna enligt tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, handlar om läkemedelshantering. Kommunal vill att de arbetsuppgifter som i dag delegeras, alltså uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen, bara ska få utföras av utbildade undersköterskor.

Det är en jätteviktig fråga att få in nyanlända, vi måste hitta personer som vill jobba i de här verksamheterna.

Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare

– Det kan inte vara så att vården bedrivs av helt outbildade. Och behovet av kompetensförsörjningen är ju gigantiskt, så det är jätteviktigt att hitta system och strukturer för det här, säger Lenita Granlund.

Hon påpekar också att i Finland, som utredningen har sneglat på och där undersköterska är en skyddad yrkestitel, är arbetsuppgifterna reglerade.

– Där ser man att det finns en högre status på yrket som gör att man söker utbildningarna. Man har inte de problem som vi har med att man inte får sökande till omvårdnadsprogrammen. Tydligheten i arbetsuppgifterna och i yrket gör att det blir mer attraktivt. 

I Sverige har kommunerna svårt att hitta undersköterskor till äldreomsorgen och anställer outbildad personal – och problemet kommer att bli större de kommande åren i takt med att många går i pension samtidigt som vi blir allt fler äldre.

Kommunal skriver att antalet undersköterskor minskat medan antalet vårdbiträden (som ofta saknar utbildning) har ökat mellan åren 2014-2017. De skriver också att arbetsgivare menar att en reglering av arbetsuppgifter kan bli svårt att genomföra, eftersom det är så svårt att hitta personal.

Men det argumentet tycker inte Kommunal håller, eftersom syftet med en reglering av yrket undersköterska är att öka kvaliteten i vården och omsorgen.

Lenita Granlund säger att det kommer att krävas bra övergångsregler så att personal hinner skaffa sig utbildning eller validera sina kunskaper. I den yrkesutvecklingstrappa som Kommunal kommit överens om med arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är tanken att även vårdbiträde ska vara ett yrke som kräver utbildning

– Vi har ju många vårdbiträden som har jobbat länge och med ganska små insatser kan valideras till undersköterskor, och vi har outbildade som jobbat länge och kan valideras till vårdbiträden, säger Lenita Granlund.

Många kommuner känner sig ju tvingade att ta in personal som varken har utbildning eller erfarenhet och i många fall knappt kan någon svenska, för att de har svårt att hitta personal. Riskerar inte en reglering av arbetsuppgifterna att det inte finns någon alls som kan utföra arbetsuppgifterna?

– Nej det tror jag inte. Det är en jätteviktig fråga att få in nyanlända, vi måste hitta personer som vill jobba i de här verksamheterna. Men det måste till bra strukturer för att introducera och få in dem, med utbildning och språkutbildning på arbetsplatserna. Det blir en del i den här kedjan, säger Lenita Granlund.

När regeringen har gått igenom remissvaren på utredningen är nästa steg om de går vidare en lagrådsremiss, innan ett skarpt lagförslag kan läggas fram.