”Bilaga J är en kompromiss”
Tycker vi att man ska få lika mycket betalt om man sover och har jour som när man arbetar i aktiv tjänst till exempel i en ambulans eller på en akutmottagning? Kommunals Elisabeth Haug skriver en replik om bilaga J.
Elisabeth Haug, Kommunal.
Alla vill såklart ha betalt för sitt arbete, vi vill känna att vi är behövda på våra jobb och för det vill vi ha en schyst lön. Men tycker vi att man ska få lika mycket betalt om man sover och har jour som när man arbetar i aktiv tjänst till exempel i en ambulans eller på en akutmottagning?
Denna fråga är omdiskuterad och är svår att svara på. Det vi kan vara överens om är att får man ersättning som om man är vaken och arbetar i aktiv tjänst, så kommer arbetsgivaren kräva att man också är aktiv.
Bakgrunden till att man har en särskild lösning på jouren inom kommunerna är att man ska få en bättre planerad inkomst, mindre tid på arbetsplatsen och därmed en bättre arbetsmiljö. Om man har jour utan bilaga J ska man arbeta sin sysselsättningsgrad. Sedan går man på sitt jourpass och för det får man en jourersättning som är relativt låg.
Bilaga J är en kompromiss där hälften av arbetspasset är fullt betalt och hälften av passet ersätts med jourersättning. Detta gäller även om man sover hela arbetspasset.
Det man då riskerar är att om man exempelvis arbetar 37 timmar i veckan och därtill upp till 11 timmar jour (maxtid på arbetsplatsen enligt arbetstidslagen i snitt 48 timmar per vecka). Om man blir väckt får man övertidsersättning, men den kan variera från pass till pass. Arbetar du hos en kund eller på ett boende där man har det lugnt på natten, blir det jourersättning hela nattpasset. Så ser det ut i våra privata avtal, vilket i de flesta fall även skulle innebära en lägre ersättning där alla i princip arbetar på detta sätt.
Bilaga J är en kompromiss där hälften av arbetspasset är fullt betalt och hälften av passet ersätts med jourersättning. Detta gäller även om man sover hela arbetspasset. Vidare så lägger man in hälften av tiden in i ordinarie arbetstid vilket också är en fördel jämfört med att arbeta jour utan bilaga J.
Det vi har att förhålla oss till är bland annat arbetstidslagen som beskriver begreppet jour. Det finns i arbetstidslagen och arbetsgivaren har då en rätt att använda sig av jour om det så krävs.
Arbetstidslagen § 6: ”Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.”
Om medlemmarna vill att vi ska arbeta för att ta bort begreppet jour ur arbetstidslagen kommer detta få stora förändringar på arbetsmarknaden.
Detta har vi att förhålla oss till vare sig vi vill eller inte. Om medlemmarna vill att vi ska arbeta för att ta bort begreppet jour ur arbetstidslagen kommer detta få stora förändringar på arbetsmarknaden.
När vi har arbetsplatser som byter arbetsgivare från en kommun till en privat utförare är det nästan alltid ett stort missnöje att man inte får behålla bilaga J. Man ser då att man får vara flera timmar på arbetsplatsen för väldigt lite pengar. Det är en av de frågor som vi då har stora förhandlingar om eftersom våra medlemmar absolut vill ha kvar detta avtal.
När vi de senaste åren haft avtalsförhandlingar för medlemmarna som går på Vårdföretagarna E (vård, behandling, sjukvård) är ett av de vanligaste avtalsförslagen från medlemmarna att man vill införa bilaga J, men vi får alltid till svar av Vårdföretagarna att detta är en alldeles för dyr lösning.
Vad är bäst? Att ha ett rent jouravtal och full arbetstid dagar och kvällar med sovande jour, ha vaken natt utan möjlighet att sova eller bilaga J som är en blandning – det är svårt att veta vad som passar bäst för alla verksamheter. Det skulle nog kännas omotiverat att vara vaken på natten på en arbetsplats som inte har behov av att utföra planerade arbetsuppgifter, samt att det känns dåligt att inte ha fullt betalt när man är hemifrån.
Denna fråga kommer nog fortfarande vara ett diskussionsämne i lång tid framöver, men en sak som är säker det är att vi alltid försöker förhandla fram de bästa villkoren för våra medlemmar som arbetar inom dessa verksamheter.
